Mimmo Wiestål Fischetti
Från sommaren 2026 försvinner ett av de mest omdiskuterade kraven i svensk alkoholpolitik. Regeringen vill ta bort regeln om att restauranger måste servera lagad mat och ha eget kök för att få sälja alkohol. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson är beskedet ett steg mot ett “friare Sverige”.
Mat och alkohol skiljs åt
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att kopplingen mellan matservering och alkoholtillstånd bryts. I dag krävs ett varierat matutbud och ett kök i direkt anslutning till serveringsstället för att få servera exempelvis vin och öl.
Från den 1 juni 2026 ska kravet tas bort, skriver mediet Nu.se.
Även regeln om att mat måste erbjudas vid försäljning av folköl försvinner. Samtidigt vill regeringen slopa detaljerade bestämmelser om antal sittplatser och särskilda regler för drinkbarer.
– När vi går ifrån den förlegade synen på att mat och alkohol måste serveras ihop kan fler restauranger och kaféer få serveringstillstånd. Steg för steg gör vi Sverige lite friare, säger Elisabeth Svantesson.
Djupa rötter i svensk alkoholpolitik
Kravet på att mat ska serveras tillsammans med alkohol har en lång historia i Sverige. Syftet har varit att hålla nere konsumtionen och motverka rena dryckesmiljöer.
Under Brattsystemet, som gällde mellan 1914 och 1955, var gäster tvungna att beställa mat för att få köpa snaps på restaurang. Det ledde till fenomenet “vårrullen” eller den klassiska smörgåsen – en maträtt som ofta bara fungerade som en juridisk formalitet och sällan åts upp.
När alkohollagen moderniserades 1977 skärptes kraven ytterligare. Matservering skulle vara den dominerande delen av verksamheten. Det räckte inte med enklare tilltugg – det skulle finnas ett kök som kunde laga varm mat från grunden.
Kritik från branschen
Reglerna har under senare år fått hård kritik från restaurang- och besöksnäringen. Branschföreträdare har pekat på att exempelvis vinbarer tvingats erbjuda fullskaliga menyer med varma rätter för att få serveringstillstånd, trots att verksamheten främst handlar om dryck.
Regeringen menar att förändringen ska förenkla för företagare och stärka turismen.
– Vi ger företagen bättre förutsättningar att växa utan att äventyra folkhälsan, säger Jakob Olofsgård (L), folkhälsopolitisk talesperson.
Begränsad påverkan på folkhälsan
En återkommande invändning har varit att ett slopat matkrav kan leda till ökad berusning och fler ordningsstörningar.
Men enligt regeringen visar beräkningar från Förenklingsrådet att effekterna på folkhälsan bedöms bli begränsade.
Lagförslaget ska nu granskas av Lagrådet innan det kan läggas fram för riksdagen. Om allt går enligt plan träder de nya reglerna i kraft sommaren 2026.
För landets krögare och caféägare innebär det en historisk förändring – och slutet på en regel som präglat svensk krogkultur i över hundra år.
