Kenneth Glad
Nya migrationsuppskattningar pekar på en ovanlig demografisk förändring under 2025. Forskare säger att en blandning av sociala, ekonomiska och politiska faktorer kan påverka människors beslut om att bo utomlands.
Idén om att lämna USA är inte längre en marginell fantasi. I november 2025 fann Gallup att 20 % av amerikanerna sade att de skulle flytta permanent till ett annat land om de fick chansen — upp från 13 % år 2019 och 7 % år 2014.
Det växande intresset kan nu återspeglas i migrationsdata.
The Wall Street Journal, med hänvisning till uppskattningar från Brookings Institution, en Washington-baserad policytankesmedja, rapporterade att USA hade en nettoemigration på omkring 150 000 personer år 2025.
Med andra ord lämnade fler människor landet än som flyttade till det. För USA — länge känt som ett destinationsland för invandrare — är det en ovanlig utveckling. Enligt Brookings uppskattningar, som lyfts fram av The Wall Street Journal, skulle det vara första gången en sådan förändring har inträffat sedan den ekonomiska turbulensen på 1930-talet.
Amerikaner som bor utomlands är inget nytt — författare, affärsmän och konstnärer har bildat expatriatgemenskaper i städer som Paris, London och Mexico City i mer än ett sekel. Men de senaste uppgifterna tyder på att antalet nu kan öka mer brett.
De som lämnar är inte bara migranter som påverkas av immigrationspolitiken. The Wall Street Journal skriver att många är amerikanska medborgare själva, inklusive studenter och yrkesverksamma i medelklassen som väljer att flytta utomlands.
Politik kan vara en del av förklaringen
Ekonomiska svårigheter har traditionellt drivit emigrationsvågor. Men analytiker säger att det nuvarande ekonomiska läget ensamt inte fullt ut förklarar de nya siffrorna.
Jørn Brøndal, professor i American Studies vid Syddansk Universitet och chef för Center for American Studies, kallar siffrorna anmärkningsvärda delvis av den anledningen.
”Den ekonomiska situationen tyder i sig inte på en så stor förändring”, sade Brøndal till den danska tv-kanalen TV2. ”Så det är rimligt att spekulera i att det här också kan handla om politik.”
Han pekade särskilt på de starka reaktioner som vissa amerikaner har haft på Donald Trump och på vad de uppfattar som ett skarpare politiskt klimat. ”Många demokrater verkar ha mycket svårt för Trump”, sade han.
Brøndal tillade att han personligen känner amerikaner som inte längre vill arbeta i ett land som de anser rör sig i ”en mer auktoritär riktning”.
Europa lockar fler amerikaner
För dem som faktiskt lämnar har Europa blivit en av de främsta destinationerna.
The Wall Street Journal uppger att alla EU:s 27 medlemsländer nyligen har registrerat ovanligt höga antal amerikanska ankomster. I vissa länder har ökningen varit särskilt snabb. Antalet amerikaner som bor i Tjeckien har fördubblats under det senaste decenniet, medan Portugals amerikanska befolkning har ökat femfaldigt sedan covid-19-pandemin.
Under de senaste åren har flera europeiska regeringar också infört visumprogram som syftar till att locka distansarbetare och höginkomsttagande expatriater, vilket gör det lättare att flytta.
För vissa amerikaner handlar valet om livsstil.
”Lönerna är högre i USA, men livskvaliteten är bättre i Europa”, sade Chris Ford, en 41-årig amerikan som flyttade till Berlin, till The Wall Street Journal.
En splittring som har byggts upp under lång tid
Fenomenet kan spegla bredare samhällsförändringar som redan är synliga inom USA.
Brøndal noterar att amerikaner sedan 1970-talet i allt högre grad har valt var de ska bo inom landet utifrån politik lika mycket som ekonomi, och ofta flyttat till counties där väljarna delar liknande åsikter.
Den trenden bevisar inte att politiken driver emigrationen. Men den antyder att frågor om var man ska bo för ett växande antal amerikaner i allt större utsträckning hänger samman med hur de ser på riktningen för sitt land.
Källor: The Wall Street Journal, Brookings Institution, TV2 Danmark, Gallup
