August M
Stigande geopolitiska spänningar och ekonomiska chocker får många européer att tänka om kring hur de hanterar pengar. Oro för strömavbrott, cyberattacker och bredare konflikter har åter väckt intresset för ett gammaldags ekonomiskt skydd.
En ny analys från Europeiska centralbanken visar att människor ofta återvänder till fysiska kontanter under perioder av osäkerhet, rapporterar The Express.
Ökad efterfrågan
Enligt rapportering från The Express uppger Europeiska centralbanken (ECB) att större kriser gång på gång utlöser en rusning för att ta ut kontanter.
Banken pekade på flera senaste händelser, däribland Rysslands invasion av Ukraina 2022, den globala finanskrisen 2008, Greklands skuldkris 2014 och covid-19-pandemin.
I en rapport som citeras av The Express skrev ECB: “Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 utlöste en betydande ökning i efterfrågan på kontanter, koncentrerad till flera grannländer.”
Rapporten tillade: “Detta är en vanlig reaktion på den genomgripande osäkerhet som väpnade konflikter och geopolitiska spänningar skapar kring institutionell stabilitet, statlig kapacitet och motståndskraften i kritisk infrastruktur.”
Föreslagen reserv
ECB noterade att länder närmast konflikten i Ukraina såg några av de största topparna i kontantuttag.
Efterfrågan ökade särskilt i Estland, Lettland, Litauen, Slovakien och Finland, enligt bankens resultat.
Myndigheter på vissa håll har därför föreslagit att hushåll bör hålla ett mindre nödförråd av fysiska pengar.
ECB uppger att riktlinjer i flera länder placerar detta belopp mellan 70 och 100 euro. Banken förklarar: “Kontanter erbjuder säkerhet vad gäller deras nominella värde, omedelbar tillgång och integritet. Ökad förlustaversion under kriser, tillsammans med varierande individuella uppfattningar om stabilitet, gör kontanter till ett verktyg för att tillgodose riskaverta individers behov av direkt likviditetsförsäkring.”
Kontanters begränsningar
Bevis från ett stort strömavbrott på Iberiska halvön förra året visade också hur beroende många betalningar är av digitala system.
ECB uppgav att kortanvändningen föll med 54 procent under avbrottet, medan efterfrågan ökade på sedlar, inklusive 10-, 20- och 100-eurosedlar.
Cybersäkerhetsspecialisten Juan Carlos Galindo sade till den spanska tidningen LaRazon att det är en rimlig förberedelse att ha lite fysiska pengar tillgängliga.
Han varnade dock för att det mesta av den moderna bankverksamheten är digital och att finansinstitut vanligtvis bara håller 10 till 20 procent av insättningarna i kontanter. Om alla försökte ta ut pengar samtidigt skulle det inte finnas tillräckligt med sedlar.
ECB betonar att nödkontanter endast är avsedda som en försiktighetsåtgärd som kan hjälpa hushåll att klara sig i ungefär 72 timmar medan viktig infrastruktur återställs, inte som en ersättning för det bredare finansiella systemet.
Källor: The Express, Europeiska centralbanken, LaRazon
