Du berättar om din dag – och får direkt höra någon annans historia i stället.
Just nu läser andra
Fenomenet har ett namn: konversationsnarcissism. Begreppet myntades redan på 1970-talet och beskrivs i dag av forskare och terapeuter som ett vanligt socialt beteende.
Det handlar inte om diagnoser – utan om hur vi pratar med varandra.
När fokus glider
Sajten HuffPost beskriver hur konversationsnarcissism uppstår när någon ständigt för samtalet tillbaka till sig själv.
Sociologen Charles Derber var en av de första att sätta ord på beteendet och kopplade det till människors behov av uppmärksamhet.
Psykiatrikern Sue Varma, verksam vid New York University, jämför ett bra samtal med att kasta en boll fram och tillbaka. I de här fallen fångas bollen – men kastas aldrig tillbaka.
Läs också
Ett konkret exempel: du berättar om en stressig vecka, och svaret du får blir direkt en ännu mer dramatisk berättelse om den andra personens liv.
Inte alltid medvetet
Bakom beteendet finns ofta andra drivkrafter än ren självupptagenhet. Enligt HuffPost lyfter flera terapeuter att det kan handla om osäkerhet eller social nervositet.
Vissa pratar mycket för att undvika tystnad. Andra försöker visa att de kan relatera – men missar att faktiskt lyssna.
Familjebakgrund kan också spela in. Personer som vuxit upp i miljöer där de behövt kämpa för att få utrymme kan ha svårare att känna av när de bör lämna plats åt andra.
Tydliga tecken
Ett vanligt mönster är det som kallas en “skiftrespons”.
Läs också
Det innebär att fokus snabbt flyttas från den som berättar till den som lyssnar.
Du säger något personligt – och svaret blir direkt: “Jag vet exakt hur du känner…” följt av en ny berättelse.
Ett annat tecken syns i kroppsspråket. Terapeuter som sajten hänvisar till beskriver hur vissa personer verkar lyssna, men egentligen bara väntar på sin tur att prata. Blicken glider, tajmingen är redo.
Kan kännas i kroppen
Hur samtalet känns efteråt säger ofta mer än vad som faktiskt sades.
Flera terapeuter menar att människor i sådana samtal ofta lämnar med en känsla av att inte ha blivit hörda.
Läs också
I stället för kontakt uppstår trötthet. Ibland även frustration.
Det är en tydlig signal.
Inte en diagnos
Trots namnet innebär beteendet inte att någon har en narcissistisk personlighetsstörning. Enligt psykologer som citeras i artikeln handlar det snarare om drag som finns på ett spektrum.
Många kan känna igen sig i vissa delar – utan att det definierar dem.
Behov av bekräftelse
I grunden pekar flera experter på samma sak: ett behov av uppmärksamhet eller bekräftelse.
Läs också
Terapeuten Wendy Behary beskriver det som att personen inte söker dialog, utan snarare medhåll. Samtalet blir då ett sätt att få respons – inte att skapa kontakt.
Källa: HuffPost