Ida Hansson
Frågan om barns användning av sociala medier håller på att bli en politisk stridsfråga i Europa. Flera länder vill nu införa hårdare regler – och trycket ökar för en gemensam EU-linje.
Bakom utvecklingen finns både oro för ungas hälsa och ett växande problem: dagens regler är lätta att ta sig runt.
Teknik som stoppar åtkomsten direkt
Grekland går en annan väg än många andra länder.
I stället för att låta plattformar själva kontrollera åldrar vill regeringen blockera appar direkt i mobilen eller surfplattan. Det sker via en statlig app, “Kids Wallet”, som kopplas till barnets enhet.
I praktiken innebär det att vissa appar helt enkelt inte fungerar – de går inte att öppna.
Syftet är tydligt: att minska möjligheterna att ta sig runt spärrarna med exempelvis alternativa konton eller tekniska genvägar.
Ett beslut med större ambition
Planen presenterades av premiärminister Kyriakos Mitsotakis i april, enligt Mirror och andra internationella medier.
Förbudet gäller barn under 15 år och ska börja gälla 2027. Det omfattar alla sociala medier – oavsett om föräldrar ger sitt godkännande eller inte.
Beslutet motiveras med forskning om ökad ångest, sämre sömn och hög skärmtid bland unga.
Siffror från ett grekiskt internetcenter visar att en stor andel av barnen som använder sociala medier fortfarande går i lågstadiet.
EU pressas att agera
Men det nationella beslutet är bara en del av bilden.
Grekland vill att EU inför en gemensam åldersgräns. Frågan kopplas till redan befintlig lagstiftning, som Digital Services Act, där EU försöker sätta ramar för hur techbolag hanterar användare och innehåll.
Problemet i dag är att regler skiljer sig mellan länder. Ett barn som stoppas i ett land kan ofta hitta vägar via andra appar, konton eller tekniska lösningar.
En gemensam EU-regel skulle göra det betydligt svårare att runda systemen.
Fler länder testar olika modeller
Samtidigt pågår liknande diskussioner i flera delar av världen.
Australien har redan infört ett förbud för barn under 16 år, men där ligger ansvaret på plattformarna själva. Enligt landets tillsynsmyndighet har det systemet haft brister – särskilt när det gäller att identifiera användare korrekt.
I Europa utreder Storbritannien en 16-årsgräns, medan Irland och Danmark tittar på egna lösningar.
Ingen modell har ännu visat sig helt vattentät.
Så kan det påverka vardagen
För familjer kan förändringen bli konkret.
Ett barn som idag scrollar TikTok på sin egen mobil kan i framtiden mötas av en helt blockerad app. Det går inte att logga in. Det går inte att ladda ner.
Det förändrar inte bara skärmtiden – utan också hur barn umgås, kommunicerar och tar del av information.
Samtidigt växer en större fråga fram.
Hur mycket ska staten styra barns digitala liv?
Källa: Mirror
