Ida Hansson
En ny analys från europeisk underrättelsetjänst målar upp ett scenario som oroar beslutsfattare.
Det handlar inte om vad som sker på slagfältet i dag – utan om vad som kan följa när kriget en gång tar slut.
Bedömningen pekar på konkreta risker för ökad press mot Nato, snarare än ett direkt krigsutbrott.
Varnar för nästa steg
Enligt Nederländernas militära underrättelsetjänst MIVD kan Ryssland relativt snabbt återhämta sin militära kapacitet efter kriget i Ukraina. Enligt brittiska Mirror bedömer myndigheten att det kan röra sig om ungefär ett års uppbyggnad innan nya militära initiativ blir möjliga.
Det skulle i praktiken kunna innebära att ett land som nyss avslutat ett intensivt krig ändå kan börja sätta press på andra delar av Europa kort därefter.
Samtidigt understryker MIVD att ett fullskaligt krig mot Nato i nuläget ses som “i princip uteslutet” så länge striderna i Ukraina fortsätter.
Så kan trycket se ut
I stället handlar det, enligt underrättelserapporten som återges av Mirror, om mer begränsade och riktade åtgärder. Det kan exempelvis röra sig om incidenter i Östersjöområdet, cyberattacker mot myndigheter eller sabotage mot infrastruktur.
Syftet skulle vara att testa hur snabbt och enat Nato reagerar – och var sprickor kan uppstå mellan medlemsländer.
MIVD-chefen Peter Reesink beskriver i stället Ryssland som det största och mest direkta hotet mot fred och stabilitet i Europa, och därmed också mot ländernas säkerhet och intressen.
Trots enorma förluster
Enligt uppgifter i rapporten, som Mirror tagit del av, har Ryssland förlorat omkring 1,2 miljoner soldater sedan invasionen 2022, inklusive över 500 000 döda.
Ändå fortsätter landet att rusta upp.
Nya soldater utbildas, fabriker producerar mer ammunition och lagren fylls på.
Samtidigt har kriget lett till konkreta förbättringar i hur militären arbetar – till exempel effektivare användning av drönare och snabbare beslut på slagfältet.
Risk för nya konflikter
En annan del av analysen handlar om det som inte syns direkt.
Cyberattacker, desinformation och dolda operationer lyfts fram som verktyg som redan används – och som kan eskalera.
Enligt Mirror varnar MIVD för att sådana händelser kan leda till situationer där ingen riktigt har kontroll över utvecklingen.
Samtidigt pekar rapporten på att Kinas växande kapacitet, särskilt inom cyber och kärnvapen, bidrar till en ny kapprustning som påverkar hela säkerhetsläget.
Vad det betyder för Europa
För länder i norra och östra Europa kan det handla om allt från störningar i elnät till militära incidenter nära gränser eller i luftrum.
Hotbilden är alltså inte nödvändigtvis en invasion – utan en rad mindre händelser som tillsammans ökar pressen.
Det är just den typen av utveckling som underrättelsetjänsten nu varnar för, enligt Mirror, och som kan sätta Europas säkerhetssystem på prov under de kommande åren.
