Kronofogden: Vart tolfte barn i Sverige växer upp med skulder hemma

Bakom siffrorna finns just sådana situationer.

Enligt ett pressmeddelande från Kronofogden lever omkring 180 000 barn i Sverige i hushåll där en förälder har skulder eller genomgår skuldsanering.

Små saker som märks direkt

För den som växer upp i en familj med skulder blir skillnaderna ofta tydliga i det lilla.

Det kan handla om att tacka nej till en klassresa, hoppa över fritidsaktiviteter eller känna oro när räkningar diskuteras hemma. Det är inte enstaka händelser, utan något som påverkar vardagen löpande.

– Att växa upp i en familj med skulder som de inte kan betala påverkar barns vardag. För de barn som drabbas betyder det konkreta skillnader i vardagen – mindre pengar till sommarlov, fritidsaktiviteter och saker som andra tar för givet, säger Reza Baars, chef för den förebyggande verksamheten på Kronofogden.

Olika verkligheter

Skillnaderna i landet är påtagliga – och ibland slående.

I vissa kommuner rör det sig om en liten andel barn. I andra är det en betydande del av alla hushåll. I Ljusnarsberg lever över var femte barn i en överskuldsatt familj, medan motsvarande siffra i Lomma är omkring 1,5 procent, enligt Kronofogden.

Det betyder att två barn i samma land kan ha helt olika ekonomiska förutsättningar – beroende på var de växer upp.

Minskning som knappt märks

Antalet barn i dessa situationer har minskat något jämfört med året innan. Men förändringen är relativt liten i förhållande till helheten.

– Det är glädjande att andelen barn i överskuldsatta familjer nu minskar något, men antalet skuldsatta ligger fortfarande på mycket höga nivåer. Att ett av tolv barn växer upp i en familj med skulder hos Kronofogden är bekymmersamt, säger Reza Baars.

Det handlar alltså inte om ett snabbt skifte – utan om en långvarig situation.

Det som inte syns

Siffrorna bygger på registrerade skulder. Men långt ifrån alla ekonomiska problem syns där.

Familjer kan ha skulder hos inkassobolag eller kämpa med räkningar utan att det någonsin registreras hos Kronofogden. Det gör att den faktiska omfattningen sannolikt är större än vad statistiken visar.

Samtal om oro

Hos Bris märks konsekvenserna tydligt – men i form av samtal snarare än siffror.

Barn hör av sig med frågor om pengar, om oro för att behöva flytta och om känslan av att inte kunna göra samma saker som kompisarna.

– Att växa upp i ekonomisk utsatthet påverkar många delar av barns liv, allt från att inte göra saker tillsammans med kompisar till att känna oro för att familjens pengar inte räcker till det mest grundläggande. Många av samtalen om ekonomisk utsatthet till oss på Bris handlar om rädslan att förlora sitt hem, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris.

När pengar blir ett samtalsämne

För vuxna handlar det ofta om ekonomi. För barn handlar det om trygghet.

Stödet finns – både via Bris och myndigheter – men når inte alltid fram i tid. Samtidigt pekar Kronofogden på att mer kunskap och tidiga insatser kan göra skillnad.

Frågan är inte bara hur många som påverkas. Utan hur det märks – varje dag.