Mimmo Wiestål Fischetti
Din kompetens räcker inte alltid hela vägen till ett nytt jobb.
En färsk rapport avslöjar att svenska företagsledare blir alltmer skeptiska till kandidater som talar förortssvenska – en diskrimineringsfaktor som nu pekas ut som ett hot mot Sveriges ekonomi.
Det spelar roll hur du pratar, även om du behärskar språket till fullo.
En ny undersökning genomförd av Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige visar på en dyster trend: fördomarna vid rekrytering ökar.
Särskilt utsatta är de som talar flytande svenska men med förortsdialekt.
Enligt rapporten uppger hela 37 procent av de tillfrågade företagsledarna att de påverkas negativt av just förortsdialekt, skriver TV4 Nyheterna.
Det är en betydligt högre siffra än för kandidater med utländsk brytning, där endast 10 procent av cheferna ser det som ett minus.
Ett hot mot Sveriges tillväxt
Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, ser allvarligt på resultaten.
Han menar att problematiken sträcker sig långt utanför enskilda rekryteringar.
– Det handlar om Sveriges BNP, tillväxt och konkurrenskraft.
Det här är inte bara en fråga om mångfald och inkludering – det är en avgörande Sverigefråga för både framtiden och ekonomin här och nu, säger han i en intervju med Nyhetsmorgon.
Undersökningen, som genomförts under fyra års tid bland 500 företagsledare, blottar ett glapp mellan kompetens och attityd.
Trots att kandidaterna bedöms ha de formella kvalifikationerna som krävs, sätter fördomar stopp.
Namnet och klädseln avgör
Det är inte bara språket som utgör ett hinder.
Rapporten visar att även namn och yttre attribut väger tungt i vågskålen:
- Namnet: Personer med afrikanska eller mellanösternklingande namn bedöms mer negativt än de med västerländska namn.
- Klädsel: Motståndet mot religiösa eller kulturella attribut ökar kraftigt. 61 procent av cheferna ställer sig negativa till detta, jämfört med 51 procent året innan.
Ljusglimtar i statistiken
Trots de ökande fördomarna kring dialekt och klädsel finns det områden där attityderna mjuknat något.
Synen på specifikt ursprung har blivit en aning mer positiv.
Andelen företagare som ser negativt på påbrå från Mellanöstern har sjunkit från 22 till 18 procent, och liknande små förbättringar syns gällande afrikanskt och asiatiskt påbrå.
– Vissa fördomar har minskat, konstaterar Ahmed Abdirahman.
Efterlyser hjälp från politiken
En stor del av problemet ligger i hur rekryteringar sker.
Många företag förlitar sig fortfarande på personliga nätverk, vilket exkluderar de som står utanför de etablerade cirklarna.
Enligt rapporten finns det en vilja hos näringslivet att bredda sina vyer, men verktygen saknas.
För att vända trenden krävs nu insatser från flera håll.
Abdirahman betonar att näringslivet efterfrågar konkret stöd och vägledning från både politikerna och arbetsmarknadens parter för att våga bryta gamla mönster och säkra framtidens kompetensförsörjning.
