Ida Hansson
Mitt under ett låst förhandlingsläge höjer Donald Trump tonläget. Samtidigt fortsätter kriget att slå mot både energimarknader och handel.
Bakom kulisserna pekar nya uppgifter på ett Iran i förändring – något som kan påverka hela konflikten.
Enligt Reuters har fredssamtalen kört fast efter att USA sagt nej till Irans senaste upplägg. Förslaget gick ut på att avsluta striderna först och ta kärnfrågan senare.
”Iran har just meddelat oss att de befinner sig i ett ‘tillstånd av kollaps’. De vill att vi öppnar Hormuzsundet så snart som möjligt, medan de försöker reda ut sin ledningssituation (Vilket jag tror att de kommer att klara),” skrev Trump på Social Truth i tisdags.
Maktskifte påverkar
Samtidigt har maktbalansen i Iran skiftat snabbt. Flera högt uppsatta ledare har dödats i attacker från USA och Israel, rapporterar Reuters.
Efter att Ayatollah Ali Khamenei dödades i krigets inledning har hans son Mojtaba tagit över. Enligt iranska tjänstemän och analytiker, citerade av Reuters, har revolutionsgardet samtidigt fått ett tydligt större inflytande.
Den utvecklingen riskerar att göra Irans linje hårdare i förhandlingarna, enligt samma källor.
Oenighet om kärnfrågan
Här går skiljelinjen tydligt.
Teheran vill vänta med att diskutera sitt kärnprogram tills vapnen tystnat och handelsfrågor lösts.
Washington kräver motsatsen. Enligt en amerikansk tjänsteman med insyn, citerad av Reuters, vill Trump ta upp kärnfrågan direkt.
Hur kommunikationen mellan länderna faktiskt ser ut är oklart. Något offentligt svar från Iran på Trumps uttalande har inte kommit.
Fartyg stoppas
Konflikten märks tydligt i Hormuzsundet. Före kriget passerade mellan 125 och 140 fartyg dagligen. Nu rör det sig om sju på ett dygn – och inga av dem fraktar olja till världsmarknaden, enligt data från Kpler och SynMax som återges av Reuters.
Iran har i stort sett stoppat annan trafik än sin egen. USA har svarat med att blockera iranska fartyg, och enligt Wall Street Journal, citerad av Reuters, förbereds en längre blockad.
Minst sex tankfartyg har nyligen tvingats vända tillbaka till Iran.
Oljan stiger igen
Effekten syns direkt på marknaden. Brentoljan steg med nära tre procent till runt 111 dollar per fat, enligt Reuters.
Världsbanken varnar för att energipriserna kan öka med 24 procent under 2026 om störningarna fortsätter.
Samtidigt har Förenade Arabemiraten meddelat att de lämnar OPEC-samarbetet, vilket enligt Reuters blottlägger ökade motsättningar i regionen.
Press på hemmaplan
Kriget spiller över i amerikansk politik.
En Reuters/Ipsos-mätning visar att Trumps stöd sjunkit till 34 procent, ner från 36 i mätningen innan.
Samtidigt inför USA nya sanktioner mot 35 personer och företag kopplade till Irans finansiella nätverk.
Förhandlingarna handlar inte längre bara om villkor. De avgör också vem som har övertaget – militärt, ekonomiskt och politiskt.
