Kenneth Glad
En kraftig uppgång i de globala oljepriserna tvingar landet till svåra val och blottlägger spänningarna mellan ekonomisk stabilitet och klimatpolitiska ambitioner. När kostnaderna stiger väcker Berlins agerande uppmärksamhet långt utanför landets gränser. Det som nu utspelar sig är inte bara en reaktion på en utbudschock, utan ett avslöjande ögonblick för Europas största ekonomi och dess politiska prioriteringar.
Fabriker i Nordrhein-Westfalen och fordonskluster i Bayern är särskilt utsatta för volatila energipriser, och deras inflytande är svårt att bortse från.
Tunga industrigrupper som Bundesverband der Deutschen Industrie (BDI) har upprepade gånger varnat för att långvarigt höga energikostnader kan försvaga Tysklands exportstyrka.
The Guardian rapporterade att störningar kopplade till spänningar som påverkar oljetransitrutter drev upp dieselpriserna till över 27 kronor per liter, en kraftig ökning som snabbt slog igenom i logistik- och produktionskostnader.
Denna prischock har skapat politisk brådska. Regionala ledare och industrirepresentanter har pressat Berlin att agera snabbt och varnat för att produktionsneddragningar och förlorade arbetstillfällen kan bli följden utan lättnader.
Splittring i Berlin
Inom regeringskoalitionen har enigheten varit ojämn. Socialdemokratiska företrädare har lutat åt riktat stöd och övervinstskatter, medan konservativa allierade har prioriterat att lätta trycket på företag och pendlare.
Katherina Reiche, Tysklands ekonomi- och energiminister och tidigare toppchef inom energikoncernen E.ON, har intagit en tydlig position. Vid en nyligen hållen konferens sade hon:
”Vi måste återfå en viss flexibilitet” och antydde att EU:s klimatmål kan missas med ”kanske 5 eller 10 %”.
Den brittiska tidningen noterade att hennes agenda omfattar en inbromsning av utbyggnaden av vind- och solkraft samtidigt som ny gaskapacitet stöds. Hon har också avvisat krav på att beskatta övervinster från oljebolag, en hållning som har skärpt kritiken från organisationer som Greenpeace Tyskland och tankesmedjan Agora Energiewende.
Hennes tidigare ledarroll inom E.ON-koncernen fortsätter att ge näring åt debatten om hur nära regeringens politik ligger energibranschens intressen.
Europa följer utvecklingen noga
I Bryssel är tonen påtagligt annorlunda. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade till Europaparlamentets ledamöter:
”Tio dagars krig har redan kostat Europas skattebetalare ytterligare 33 miljarder kronor i import av fossila bränslen. Det är priset för vårt beroende.”
Hennes uttalande speglar en oro för att kortsiktiga åtgärder kan underminera den långsiktiga strategin. Samtidigt som Berlin har infört sänkta bränsleskatter och begränsningar av prishöjningar vid bensinstationer, har analytiker vid tankesmedjan Bruegel varnat för att sådana åtgärder riskerar att befästa användningen av fossila bränslen.
Den bredare oron är lika mycket politisk som ekonomisk. Om Tyskland, som länge setts som en drivande kraft i EU:s klimatpolitik, mjukar upp sin linje kan andra medlemsstater följa efter.
För närvarande tyder Berlins linje på en regering som reagerar på omedelbara påtryckningar snarare än att omforma sin energimodell. Huruvida den kalkylen håller i takt med att krisen utvecklas återstår att se.
Källa: The Guardian
