August M
Allmänhetens förtroende för Ukrainas president förblir relativt starkt trots en liten nedgång, enligt nyligen publicerade undersökningsdata. Resultaten ger en ögonblicksbild av hur ukrainarna ser på sin ledare under ett pågående krig.
De avslöjar också en splittrad syn på hans politiska framtid när konflikten väl är över.
Opinionstrender
Enligt Digi24.ro, som citerar en opinionsundersökning från Kyiv International Institute of Sociology (KIIS), uppger 58 % av ukrainarna att de litar på president Volodymyr Zelenskyj.
Samtidigt uttryckte 36 % misstro, vilket resulterade i ett nettopositivt betyg på +22 poäng.
Detta är en minskning från mars, då förtroendet låg på 62 % och misstron på 32 %, vilket gav en starkare balans på +30.
Bland anhängarna rapporterar 25 % ”fullständigt förtroende” för Zelenskyj, medan 33 % säger att de ”någorlunda” litar på honom.
Splittrade framtidssyner
Undersökningen granskade också förväntningarna på Zelenskyjs roll efter kriget.
Omkring 28 % av de svarande uppgav att de skulle vilja att han förblir president, en liten ökning från 25 % som registrerades i oktober 2025.
Ytterligare 16 % anser att han skulle kunna förbli aktiv inom politiken i en annan roll, till exempel som partiledare eller riksdagsledamot.
Samtidigt anser 30 % att han helt bör lämna politiken, en minskning från 36 % förra året, medan 15 % stöder att han åtalas, en siffra som är oförändrad över tid.
Stöd och motstånd
Synen på Zelenskyjs framtid varierar kraftigt beroende på nuvarande förtroendenivåer.
Bland dem som uttrycker ”fullständigt förtroende” vill 70 % att han ska förbli president.
Stödet sjunker till 28 % bland dem som endast ”någorlunda” litar på honom.
Däremot föredrar 62 % av de svarande som ”snarare misstror” honom att han lämnar politiken, medan 64 % av dem som ”inte alls litar på honom” stöder åtal.
Skäl till misstro
Forskare vid KIIS undersökte också varför vissa ukrainare förblir kritiska mot presidenten.
Omkring 40 % av de skeptiska svarande uppgav att deras farhågor sträcker sig tillbaka till tidigare perioder, inklusive 2022 eller till och med valkampanjen 2019.
Bland specifika frågor nämnde 32 % misslyckandet med att avsluta kriget, 28 % pekade på ouppfyllda löften och 20 % nämnde korruption.
Andra farhågor inkluderade missnöje med personalbeslut (18 %), upplevd inkompetens (12 %), problem med mobiliseringssystem (10 %) och sjunkande levnadsstandard (10 %).
Undersökningens omfattning
Undersökningen genomfördes mellan den 20 och 27 april med telefonintervjuer med 1 005 svarande i regeringskontrollerade områden i Ukraina.
Den inkluderade internflyktingar men exkluderade invånare i ockuperade områden och de som lämnade landet efter den 24 februari 2022.
Källor: Digi24.ro, KIIS
