Mimmo Wiestål Fischetti
Svenska bilister kan behöva ställa in sig på en betydligt mer bevakad vardag framöver.
De klassiska fartkamerorna längs vägarna har länge varit ett välbekant inslag för pendlare och semesterfirare.
Det nuvarande systemet har haft sina begränsningar under en lång period.
Nu kan dock stora förändringar vara på väg som påverkar alla som rör sig i trafiken runt om i landet.
Trafikverket har planer på att förändra det nuvarande maxantalet för hur många fartkameror som får finnas i landet, rapporterar bilsajten Carup.
Tidigare har det funnits en gräns på totalt 4000 bevakningspunkter på de svenska vägarna. Den siffran kan komma att ändras framöver efter nya myndighetsbeslut.
“Vi har ett mål på 4000 just nu men det kommer att tas ett nytt beslut framöver om hur fortsättningen ska se ut, så det kan bli fler”, säger Per Hurtig, ATK-samordnare på Trafikverket, till Carup.
Tekniken utvecklas
Det handlar inte bara om att sätta upp flera utan även om att införa helt ny teknik.
Myndigheten håller ett öga på utvecklingen utomlands där smarta system har börjat införas för att övervaka vägarna.
Nya system på marknaden kan upptäcka hastighetsöverträdelser på mycket långa avstånd och dessutom se om förare gör sig skyldiga till andra företeelser i kupén.
Sveriges nuvarande kamerasystem kan i nuläget bara registrera fartöverträdelser via radar.
Om en bilist surfar på mobilen eller struntar i bältet upptäcks det bara om fordonet först kör för fort och fastnar på bild.
Det kan dock ändras i framtiden enligt myndigheten.
”Inte i de kameror som finns nu, men det är väl möjligt att AI kan användas på något sätt framöver”, säger Per Hurtig.
Placering och nytta
Varje år sätts det upp ungefär 200 nya kameror längs de svenska vägarna.
Arbetet sker mestadels under månaderna med fint väder och systemen aktiveras sedan under höstsäsongen.
Just nu pågår installationer på bland annat väg 166 mellan Bäckefors och Mellerud samt på väg 180 mellan Ebbared och Bohult.
Platserna väljs ut baserat på mätningar där medelhastigheten är hög och där olycksrisken är som störst.
Vid det senaste årsskiftet fanns det över 2700 aktiva kameror i landet.
Systemen beräknas rädda omkring 20 liv årligen och samtliga enheter är kopplade till Polismyndigheten.
