Emil Martesen
Ett nytt material väcker uppmärksamhet.
När vi kör till jobbet, skolan eller på semester är det få som tänker på själva vägen under bilen.
För många är asfalt bara asfalt.
Samtidigt spelar vägarnas skick stor roll i vardagen – hål, sprickor och slitage kan snabbt leda till både irritation och dyra reparationer.
Därför söker forskare ständigt efter nya sätt att göra vägar mer hållbara och kostnadseffektiva.
Det skriver den italienska sajten Money.
Nytt försök
Enligt en studie publicerad i Scientific Reports har forskare vid statliga universitetet i Maringá i Brasilien undersökt en ny asfaltblandning med aska från sockerrör.
Askan kommer från så kallad bagasse, restmaterialet som blir kvar när saften pressats ur sockerrören.
I stället för att betraktas som avfall kan askan användas som en delvis ersättning för finare material i asfalt.
Det kan vara särskilt intressant i länder med stor produktion av sockerrör, som Brasilien och Indien.
Även för svenska bilister är utvecklingen värd att uppmärksamma, trots att försöket gjorts långt från Sverige.
Bättre asfalt kan på sikt innebära färre potthål, mindre underhåll och mer slitstarka vägar.
Lovande resultat
Forskarna uppmätte bland annat en ökning på 40 procent i stabilitet i det så kallade Marshall-testet.
De såg också 22 procent högre indirekt draghållfasthet, 18 procent bättre elasticitet och 73 procent bättre motstånd mot permanenta deformationer enligt AASHTO-metoden.
I Hamburg Wheel Track-testet noterades 28 procent mindre permanent deformation efter 10.000 fordonsöverfarter.
Efter 20.000 överfarter var minskningen 11 procent.
Resultaten pekar mot en asfalt som kan hålla längre och kräva mindre underhåll.
Samtidigt kan materialet bli billigare, eftersom askan redan finns som en biprodukt från sockerproduktionen.
Det finns även en möjlig miljöfördel, då användningen av aska kan minska behovet av att utvinna stenmaterial och begränsa partikelutsläpp.
Hittills har materialet dock bara testats på en försökssträcka på motorvägen BR-158 mellan Campo Mourão och Maringá.
Därför krävs fler studier innan vägar i större skala kan byggas med sockerrörsaska.
Trots det ger försöket en intressant inblick i hur jordbruksavfall kan få nytt liv – direkt under bilarnas hjul.
