Kathrine Frich
När två av världens mäktigaste autokrater möts, följer resten av världen de politiska efterskalven.
Ett stort diplomatiskt toppmöte i Asien har just avslutats med ett omfattande uttalande som riktas direkt mot västerländskt ledarskap.
Denna uppmärksammade allians slösar ingen tid med att göra sina klagomål kända.
Washington i siktet
Rysslands president Vladimir Putin och Kinas ledare Xi Jinping möttes nyligen i Folkets stora hall i Peking för att underteckna en omfattande gemensam deklaration.
Mötesplatsen var densamma som där Xi tog emot USA:s president Donald Trump förra veckan.
Det nya dokumentet innehåller skarp kritik mot amerikansk utrikespolitik och riktar sig direkt mot Trumps strategi.
Enligt WP News, anklagar deklarationen Washington för att destabilisera den globala säkerheten och driva på för en ”hegemonisk” ordning.
Under samtalen hyllade ledarna sin djupa strategiska samstämmighet.
Enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua konstaterade Xi att världen står inför en ”komplex och instabil situation” där ”en trend av unilateral hegemonism växer fram på den globala arenan”.
Djungelns lag
För att motverka västerländskt inflytande förlängde nationerna officiellt sitt vänskapsfördrag från 2001.
Ett gemensamt uttalande från delegationerna förklarade att ”försök från flera länder att ensamma hantera världsfrågor har misslyckats, men den globala situationen blir alltmer komplex, och det finns en risk för en återgång till ’djungelns lag’”
En stor stridspunkt är USA:s planerade missilförsvarssköld Golden Dome. Både Moskva och Peking motsätter sig projektet kraftigt och menar att det ”utgör ett tydligt hot mot den strategiska stabiliteten” genom att rubba den militära balansen.
Deklarationen kritiserade även nyliga amerikanska och israeliska militära attacker. ”Dessa olagliga handlingar undergräver stabiliteten i Mellanöstern”, noterade dokumentet, samtidigt som det krävde en omedelbar återgång till diplomatiska förhandlingar gällande Iran.
En sträng varning
Dokumentet anklagade vidare Washington för att upprätthålla en oansvarig vapenkontrollpolitik efter att New START-fördraget löpt ut.
Ledarna uttryckte djup oro över amerikanska planer på att utplacera medel- och kortdistansrobotar.
Utöver militära frågor utvidgade alliansen sin defensiva retorik till Latinamerika.
Deklarationen slog fast att båda länderna ”motsätter sig inblandning från externa krafter i Latinamerikanska och karibiska länders inre angelägenheter under vilken förevändning som helst”.
Medan Peking officiellt hävdar neutralitet i Ukraina, är de ekonomiska banden med Moskva starkare än någonsin. Enligt nyhetsbyrån dpa betonade Putin Rysslands roll som en stor energileverantör, där Kina fungerar som den huvudsakliga köparen av dess olja och gas.
Källor: WP News, Xinhua, dpa
