Jens Asbjørn Bøgen
Drönaren träffade ett bostadshus och lämnade två personer skadade.
Efter den ryska drönarincidenten mot ett rumänskt bostadshus under natten, som skadade två personer, hopar sig frågorna:
- När upptäcktes den först?
- Fanns det tillräckligt med luftvärn i området?
- Och kanske viktigast av allt: Varför sköts drönaren inte ned?
Enligt rumänska myndigheter var den ryska drönaren, sannolikt av Geran-typ, en del av en större attack mot Ukraina när den flög in i rumänskt luftrum och träffade bostadshuset i staden Galați.
Galați ligger mycket nära gränsen mellan Rumänien och Ukraina, och detta är en del av förklaringen till varför drönaren inte sköts ned.
Det, tillsammans med juridiska begränsningar.
Snäva tidsramar
På fredagsmorgonen ställdes rumänska försvarsansvariga inför tuffa frågor efter nattens incident.
Digi24 rapporterade att försvarsministeriet förklarade att personalen helt enkelt saknade tid att reagera.
Enligt myndigheternas tidslinje upptäcktes drönaren först klockan 01.46 lokal tid. Vid den tidpunkten befann den sig fortfarande i ukrainskt luftrum.
Klockan 01.52 flög den in i rumänskt luftrum, och den försvann från radarn klockan 01.56, sannolikt eftersom den detonerade.
Detta innebär att den rumänska militären endast hade fyra minuter på sig att skjuta ned drönaren.
Under en presskonferens betonade brigadgeneral Gheorghe Maxim de strikta begränsningar som hans styrkor stod inför.
”Den första begränsningen vi har är en juridisk: det faktum att vi inte kan avfyra på ett sådant sätt att projektilen påverkar ett grannlands luftrum. För att bekämpa ett luftmål krävs dessutom en viss tid, vilket innefattar upptäckt, klassificering och stridsinsats. De fyra minuter vi hade till vårt förfogande var extremt korta”, sade Maxim, enligt Digi24.
Aktivera Natos artikel 4?
Enligt Ukrainska Pravda sade Rumäniens utrikesminister Oana Toiu att incidenten skulle kunna motivera Rumänien att åberopa Natos artikel 4.
Artikeln tillåter varje medlemsstat att kalla till ett krismöte om den anser att dess territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas. Det skulle utlösa obligatoriska konsultationer inom alliansen.
Natos artikel 5, känd som Musketörernas ed, som skulle utlösa alliansens kollektiva försvarsklausul, nämns inte som ett alternativ.
Källor: Digi24, BBC, Reuters, NATO
