Mimmo Wiestål Fischetti
Personer som lämnar felaktiga uppgifter till socialförsäkringen kan snart möta hårdare konsekvenser.
Regeringen föreslår nu både sanktionsavgifter och möjligheten att stängas av från vissa bidrag under flera år.
Målet är att minska felaktiga utbetalningar och stärka kampen mot välfärdsbrott.
Varje år betalas mellan 15 och 20 miljarder kronor ut felaktigt från statliga välfärdssystem, enligt regeringens bedömning.
En betydande del av pengarna misstänks vara kopplade till bidragsbrott och riskerar enligt regeringen att hamna hos kriminella aktörer.
Nu har regeringen lämnat en proposition till riksdagen som ska ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten nya möjligheter att ingripa mot personer som får ersättning på felaktiga grunder.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje säger att förslaget ska göra det tydligare att försök att tillskansa sig offentliga medel får konsekvenser.
Avgift ska ersätta straff i mindre allvarliga fall
En central del av förslaget är en administrativ sanktionsavgift.
Den ska kunna tas ut när en person orsakat en felaktig utbetalning genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte uppfylla sin uppgiftsskyldighet.
Avgiften föreslås motsvara 25 procent av återkravsbeloppet. Samtidigt sätts ett golv på 2 368 kronor under 2026.
Myndigheterna ska kunna minska eller ta bort avgiften om den bedöms vara oskälig.
Regeringen framhåller att avgiften i många mindre allvarliga ärenden kan ersätta en straffrättslig process. Syftet är att snabba upp handläggningen och minska belastningen på rättsväsendet.
Vid grova bidragsbrott ska polisanmälan fortfarande göras.
Bidragsspärr kan gälla i upp till tre år
Propositionen innehåller även ett förslag om bidragsspärr.
Den ska kunna användas när någon medvetet eller genom grov vårdslöshet lämnat felaktiga uppgifter eller brutit mot sin anmälningsskyldighet.
Spärren ska riktas mot en specifik förmån och kunna gälla från tre månader upp till tre år.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz säger att åtgärderna ska bidra till att stöd och ersättningar når dem som faktiskt har rätt till dem.
Om riksdagen godkänner förslaget väntas både sanktionsavgiften och bidragsspärren börja gälla den 1 juli 2026. Regeringen beskriver reformen som ett viktigt steg för att skydda välfärdssystemen och stärka förtroendet för de gemensamma trygghetssystemen.
