Nicolai Haugsted
Presidenten överväger en massiv möjlighet som inte har använts sedan kalla kriget.
Kol har i åratal förlorat mark i USA:s energimix.
Nu verkar Donald Trump redo att delvis vända den trenden med en plan som kan kanalisera hundratals miljoner US-dollar till den kämpande industrin, med hjälp av befogenheter som ursprungligen skapades under kalla kriget.
Enligt Reuters, via rapporter från Washington, förbereder presidenten ett stort initiativ som syftar till att stärka kolinfrastrukturen, då administrationen hävdar att växande energibehov och nationella säkerhetsintressen kräver ett nytt tillvägagångssätt.
Befogenheter från krigstid kan användas
Källor med insyn i diskussionerna uppger att Trump överväger att åberopa Defense Production Act, en lagstiftning från 1950 som ger presidenter breda befogenheter att stödja industrier som anses viktiga för den nationella säkerheten.
Åtgärden skulle kunna frigöra närmare 700 miljoner US-dollar till kolrelaterade projekt runt om i USA.
Beskedet kan komma inom dagar, även om tjänstemän varnar för att detaljerna kan komma att ändras innan ett slutgiltigt beslut fattas.
Administrationens tjänstemän har i allt högre grad beskrivit energiproduktion som en strategisk fråga, särskilt då efterfrågan ökar från datacenter för artificiell intelligens och oron växer över internationell konkurrens om energiresurser.
Miljarder till infrastruktur och uppgraderingar
En stor del av den föreslagna finansieringen skulle enligt uppgift riktas mot att modernisera 13 befintliga koleldade kraftverk.
Ytterligare resurser skulle stödja nya kolrelaterade energiprojekt i Alaska, Maryland och West Virginia genom offentlig-privata investeringspartnerskap.
Planerna inkluderar även federalt stöd till den länge diskuterade exportterminalen West Gateway i norra Kalifornien, som skulle underlätta transporten av amerikanskt kol till utländska marknader.
Förespråkare hävdar att sådana investeringar skulle kunna stärka den inhemska energiproduktionen samtidigt som beroendet av utländska leveranskedjor minskar.
Industrin står inför långsiktiga utmaningar
Kol dominerade en gång i tiden elproduktionen i hela USA.
De senaste decennierna har dock visat en annan bild.
Enligt federal energidata har kolets andel av USA:s elproduktion fallit dramatiskt, från mer än hälften av den totala produktionen till mindre än en femtedel.
Kraftbolagen har i allt högre grad övergått till naturgas, sol- och vindkraft, lockade av lägre kostnader och förändrade marknadsförhållanden.
Miljöhänsyn och klimatpolitik har också påskyndat övergången bort från kol i många delar av landet.
Energisäkerhet blir centralt argument
Tjänstemän i Vita huset har upprepade gånger hävdat att en diversifierad energimix är avgörande för nationell motståndskraft.
Växande elförbrukning kopplad till artificiell intelligens, utökad tillverkning och digital infrastruktur har lyft energisäkerheten högre upp på den politiska agendan.
Administrationens företrädare anser att kol kan fortsätta att spela en roll för att möta framtida efterfrågan, särskilt under perioder då förnybar elproduktion fluktuerar.
Kritiker förväntas samtidigt ifrågasätta om storskaligt federalt stöd till kol utgör den mest effektiva användningen av offentliga medel i en tid då renare energitekniker fortsätter att expandera.
Debatten väntas intensifieras
Förslaget kommer samtidigt som energipolitiken blir en allt viktigare politisk stridsfråga inför kommande val.
Förespråkare ser initiativet som en strategisk investering i amerikansk industri och energioberoende.
Motståndare ser det som ett försök att återuppliva en sektor som marknadskrafterna stadigt har pressat nedåt.
Oavsett om planen går vidare i sin nuvarande form eller möter rättsliga och politiska utmaningar, signalerar den att kol förblir en fast punkt på administrationens agenda, trots år av minskande inflytande inom USA:s energisektor.
