Allt fler barn och ungdomar i Sverige behandlas med läkemedel mot obesitas.
Under årets första månader har användningen ökat kraftigt, enligt ny statistik från Socialstyrelsen.
Samtidigt växer debatten om kostnaderna. Trots att behandlingen kan ge stora hälsoeffekter måste många familjer själva stå för notan.
Nya läkemedel förändrar vården
Obesitas är en kronisk sjukdom som påverkar omkring 100 000 barn i Sverige.
Förutom ökad risk för framtida sjukdomar innebär tillståndet ofta psykiska påfrestningar och sociala utmaningar, skriver SVT Nyheter.
På Rikscentrum Barnobesitas vid Karolinska Universitetssjukhuset möter barnläkaren Annika Janson dagligen unga patienter med svår fetma.
Enligt henne kommer många barn till mottagningen med både fysiska och psykiska besvär.
– De som kommer hit är ofta trötta, ledsna och utsatta i skolan, säger hon.
Flera av barnen utvecklar redan i tidig ålder komplikationer som leverförfettning, ledproblem och nedsatt rörelseförmåga.
Vissa väger så mycket att deras motoriska utveckling påverkas.
Samtidigt har nya läkemedel förändrat möjligheterna att behandla sjukdomen.
Enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister behandlades 1 613 personer mellan 0 och 19 år med obesitasläkemedel i april 2026. Motsvarande siffra samma månad året före var 618.
– Vi har plötsligt fått ett verktyg som fungerar riktigt, riktigt bra, säger Annika Janson.
Kostnaden skapar oro för ojämlik vård
Trots den snabba utvecklingen är behandlingen dyr. En månads medicinering för barn kostar drygt 2 500 kronor och omfattas inte av högkostnadsskyddet.
Det gör att många familjer själva måste finansiera behandlingen, något som skiljer sig från stora delar av övrig barnsjukvård.
Annika Janson menar att situationen riskerar att skapa skillnader mellan barn beroende på familjens ekonomi.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har tidigare bedömt att läkemedlen inte ska ingå i läkemedelsförmånen eftersom kostnaden för samhället anses vara för hög i förhållande till nyttan.
Vissa familjer kan få stöd via Försäkringskassan eller regionala lösningar, men långt ifrån alla omfattas.
Enligt Annika Janson skulle fler barn kunna undvika framtida komplikationer om behandlingen blev mer tillgänglig.
– Barnen har inte redan komplikationer, de får sina komplikationer. Det vore väldigt bra om de aldrig hamnade där, säger hon.