Nicolai Haugsted
Presidenten och USA:s representanthus är oense i en viktig fråga – men allt fler republikaner har nu bytt sida.
Sprickor börjar visa sig inom Donald Trumps Republikanska parti.
Efter månader av intern enighet i de flesta större politiska frågor stöder nu en växande grupp republikanska lagstiftare öppet åtgärder som går emot Vita husets linje gällande Ukraina.
Det senaste exemplet kom i torsdags, då representanthuset godkände ett omfattande lagförslag som syftar till att ge nytt stöd till Kyiv och öka trycket på Ryssland.
Tvåpartimajoritet driver igenom lagförslag
Enligt Reuters röstade lagstiftarna 226–195 för Ukraine Support Act, där 18 republikaner anslöt sig till Demokraterna och en oberoende ledamot för att säkra godkännandet.
Omröstningen följde månader av politiskt käbbel och nådde representanthusets golv först efter att anhängare använt en sällan framgångsrik procedurmanöver för att tvinga fram behandling av lagstiftningen.
Åtgärden inkluderar över 1 miljard US-dollar i direkt bistånd till Ukraina, ytterligare miljarder i potentiellt låneunderstöd, samt ytterligare resurser som syftar till att hjälpa till att återuppbygga landet efter kriget.
Sanktioner riktade mot ryska finansinstitutioner, gruvdrift, oljeintressen och statliga tjänstemän ingår också.
Ännu en utmaning för Trump
Godkännandet representerar ytterligare ett exempel på att republikaner offentligt avviker från presidenten.
Bara en dag tidigare anslöt sig en separat grupp republikanska lagstiftare till Demokraterna för att stödja lagstiftning som syftar till att begränsa Trumps befogenhet att fortsätta militära operationer som involverar Iran utan kongressens godkännande.
Sammantaget tyder omröstningarna på att vissa medlemmar av presidentens parti blir mer villiga att utmana hans utrikespolitiska agenda.
Trump har generellt intagit en försiktigare hållning gentemot Ukraina sedan han återvände till ämbetet, medan många kongressanhängare av Kyiv har argumenterat för att bibehålla trycket på Ryssland.
Ukraina välkomnar omröstningen
Reaktionen från Ukraina var snabb.
Ukrainas ambassadör i USA, Olha Stefanishyna, lovordade resultatet och beskrev det som bevis på att tvåpartistödet för Ukraina lever kvar i Washington.
Anhängare av lagstiftningen hävdar att fortsatt bistånd är nödvändigt då striderna fortsätter och de diplomatiska ansträngningarna förblir stillastående.
Ryska styrkor och ukrainska trupper fortsätter att utbyta missil-, drönar- och artilleriattacker längs flera fronter, samtidigt som förhandlingarna har gett liten framgång.
Senaten utgör fortfarande ett hinder
Representanthusets godkännande garanterar inte att lagförslaget blir lag.
Republikanska ledare i senaten har hittills avböjt att driva liknande åtgärder, vilket indikerar att de föredrar att invänta vägledning från Trump innan de går vidare.
Även om senatorerna till slut godkänner lagstiftningen, återstår ytterligare ett hinder.
Trump skulle sannolikt ha möjlighet att lägga in sitt veto mot lagförslaget, vilket skapar en svår väg för anhängare som söker ett slutgiltigt godkännande.
Bredare debatt om USA:s roll
Omröstningen sker i ett ögonblick då västerländska regeringar omvärderar det långsiktiga stödet till Ukraina.
Ledare inom Europeiska unionen enades nyligen om att föra fram anslutningsdiskussioner med Kyiv och godkände ytterligare ekonomiskt stöd som syftar till att stärka både Ukrainas ekonomi och försvarssektor.
Inom Washington fortsätter dock debatten om hur mycket bistånd som bör ges, vem som ska styra sanktionspolitiken och vilken roll kongressen bör spela i att forma USA:s svar på kriget.
Torsdagens omröstning tyder på att den diskussionen blir alltmer komplicerad för Vita huset.
