Startsida Ekonomi Ny avgift slår mot kontanterna: Nu kostar det att ta...

Ny avgift slår mot kontanterna: Nu kostar det att ta ut pengar på hundratals platser

Bankomat
HBRH / Shutterstock

Det har länge varit en självklarhet i vår vardag att kunna gå till en automat och ta ut några hundralappar utan att det kostar något extra.

Men nu är den goda tiden över på många håll i landet. 

För alla som fortfarande gillar tryggheten med kontanter i plånboken väntar nu en ovälkommen överraskning i form av en ny uttagsavgift.

Så mycket kostar ditt nästa uttag

Det är företaget Kontanten, som drivs av Nokas, som har valt att införa de nya spelreglerna vid sina 450 automater runt om i Sverige. 

Förändringen märks direkt i plånboken och priset du får betala styrs helt av hur mycket pengar du behöver.

Om du bara vill ha en hundralapp eller två till fikat kostar uttaget 15 kronor. 

Behöver du lite mer, mellan 300 och 1 000 kronor, dras en avgift på 20 kronor. 

Det dyraste alternativet landar på 25 kronor om du tar ut upp till 2 000 kronor.

Det här innebär att det nu gäller att hålla lite extra koll på maskinens logga innan du stoppar i bankkortet, skriver Nyheter24

Sverige har totalt runt 1 600 uttagsautomater. De allra flesta av dessa sköts av Bankomat AB – som ägs av storbankerna – och där är det än så länge helt gratis att ta ut pengar som vanligt.

Ekonomin går inte ihop för kontanterna

Att vi swishar och betalar med kort som aldrig förr har ett pris. 

På mindre än tio år har antalet kontantuttag i Sverige halverats. 

Det har lett till att kostnaderna för att transportera och skydda fysiska pengar nu är större än vad maskinerna faktiskt drar in.

Företagets landschef, Markus Liljeblad, förklarar att det helt enkelt handlar om att rädda kvar automaterna ute i samhället, särskilt på platser där det är långt till nästa bank. 

Samtidigt efterlyser han en större diskussion om hur vår gemensamma krisberedskap ska finansieras i framtiden.

– Förr eller senare måste Sverige bestämma sig för vem som ska bära kostnader för en kontantinfrastruktur, säger Markus Liljeblad till Dagens Nyheter.

Han menar att om staten anser att fysiska pengar är viktiga för Sveriges beredskap, då måste det också finnas en hållbar modell som betalar för systemet. 

Fram tills en sådan lösning finns på plats blir det tyvärr konsumenterna som får ta smällen vid sista raden.

Ads by MGDK