Mimmo Wiestål Fischetti
Sveriges befolkningsregister är en av samhällets viktigaste grundpelare.
Men bakom siffrorna finns fortfarande betydande brister som kan påverka allt från välfärdsutbetalningar till kampen mot organiserad brottslighet.
En ny lägesbild från Skatteverket visar att felaktiga registreringar fortsatt är ett omfattande problem.
Trots flera års arbete med kontroller och uppföljning bedömer myndigheten att mellan två och tre procent av alla folkbokföringsuppgifter kan vara felaktiga.
Konsekvenserna kan bli stora för både myndigheter och skattebetalare.
Felaktiga uppgifter riskerar att leda till utbetalningar på felaktiga grunder, fel beskattning och missbruk av identiteter.
Hundratusentals personer kan vara registrerade fel
Enligt Skatteverkets nya rapport var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet, vilket är cirka 18 000 fler än året innan.
Samtidigt uppskattar myndigheten att minst 65 000 personer fortfarande är registrerade i Sverige trots att de borde ha avregistrerats som utflyttade.
Minst 23 500 personer bedöms dessutom uppfylla kraven för folkbokföring utan att vara registrerade.
Ytterligare mellan 96 000 och 154 000 personer kan vara folkbokförda på fel adress.
– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.
Myndigheten konstaterar också att antalet personer som folkbokfördes efter inflyttning till Sverige minskade med 24 procent under året jämfört med föregående år.
Vill använda biometri för säkrare identiteter
Rapporten omfattar även samordningsnummer, som används för personer som inte är permanent bosatta i Sverige.
Vid årsskiftet fanns 477 113 aktiva samordningsnummer.
Enligt Skatteverket har utvecklingen gått mot säkrare identiteter. Under 2025 hade 45 procent av innehavarna styrkt sin identitet, jämfört med 12 procent två år tidigare.
Myndigheten uppskattar samtidigt att mellan 110 000 och 185 000 personer vistas i Sverige utan personnummer eller samordningsnummer, trots att många av dem förekommer i olika myndighetsregister.
För att minska fel och missbruk föreslår Skatteverket flera förändringar.
Bland annat vill myndigheten få utökade möjligheter att använda biometriska uppgifter som fingeravtryck och ansiktsbilder för identitetskontroller.
Man efterlyser även bättre informationsutbyte mellan myndigheter och tydligare uppgifter om människors rätt att vistas och arbeta i Sverige.
Enligt Skatteverket har folkbokföringsfelen inte minskat tillräckligt mycket.
Därför bedömer myndigheten att ytterligare reformer behövs för att stärka kontrollen över vilka som bor, arbetar och vistas i landet.
