Kenneth Glad
Nya spår under en planerad byggplats förändrar synen på en vikingatida bosättning. Fynden pekar på avancerat hantverk, handelsvaror och en livlig värld som sträckte sig långt bortom närområdet.
Innan ett nytt industriområde byggs nära Søften, en by i östra Jylland i Danmark, har arkeologer upptäckt resterna av en betydligt äldre produktionsplats. Enligt DR, med hänvisning till Moesgaard Museum, har utgrävningen norr om Aarhus avslöjat 82 grophus.
Aarhus var känt som Aros under vikingatiden och var en viktig handelsstad. Upptäckten i Søften tyder på att livet kring Aros inte enbart kretsade kring skepp, krigare och köpmän inne i staden. Verksamhet pågick även i närliggande bosättningar som kan ha bidragit med varor och arbetskraft till handelscentrumet Aros.
Grophus var delvis nedgrävda byggnader som ofta användes som små verkstäder. I Søften pekar fynden tydligt mot textilarbete. Arkeologerna har identifierat föremål kopplade till spinning, vävning och slutbearbetning av material, vilket tyder på en plats där hantverk bedrevs i betydande omfattning.
Liv Langberg, utgrävningsledare vid Moesgaard Museum, sade till DR:
”Vi har hittat vävtyngder, sländtrissor, glaspärlor och brynstenar. Sammantaget handlar det om många föremål från både den första och den sista delen av textilproduktionen.”
Fynden visar mer än enstaka hantverksarbete
Vävtyngder användes för att hålla trådarna sträckta under vävning, medan sländtrissor användes för att spinna fibrer till tråd. Dessa redskap tyder på en sammanhängande arbetsprocess, från råmaterial till färdig textil. Antalet verkstadshyddor gör att platsen framstår som betydligt mer än en mindre hushållsverksamhet.
Liknande föremål har hittats på andra vikingatida platser, men Moesgaard Museum betraktar Søften som ovanlig på grund av dess storlek och planlösning. Upptäckten ger forskarna en tydligare bild av hur en större stad som Aros kan ha varit beroende av verksamhet utanför stadskärnan.
Langberg menade att det är bosättningens omfattning som gör den särskilt anmärkningsvärd. Enligt henne visar utgrävningen att områdena utanför Aros bidrog till att skapa förutsättningarna för stadens tillväxt.
För Kasper H. Andersen, historiker vid samma museum, är platsen en viktig ledtråd till hur östra Jylland såg ut under vikingatiden:
”Det visar att vikingatiden inte bara var en sådan ociviliserad, barbarisk och efterbliven tid som man annars har uppfattat den som. Det var ett samhälle med ordnade förhållanden, åtminstone på vissa områden.”
Mynt förde avlägsna platser till Søften
Utgrävningen har också gett silverfragment och mynt från områden som i dag ligger i Tyskland och Frankrike, samt arabiska mynt från kalifat i Mellanöstern och Centralasien. Dessa fynd placerar Søften i en vidare handelsvärld, även om arbetet på platsen i sig var lokalt och praktiskt inriktat.
Andersen sade att människorna som arbetade i Søften skulle ha förstått att världen sträckte sig långt bortom deras egen region, från Island till muslimska kungadömen i Asien. Fynden tillför därför en bredare dimension till berättelsen om en verkstadsbosättning intill Aros.
Upptäckterna suddar inte ut den välkända bilden av vikingarnas resor och plundringståg, men de tillför ytterligare ett lager: människor som tillverkade textilier, hanterade importerat silver och arbetade i en bosättning knuten till handel, hantverk och tillväxt.
Källor: DR, Moesgaard Museum
