Kenneth Glad
Nya forskningsresultat om små barns hälsa väcker uppmärksamhet i Norge. Resultaten visar en mätbar skillnad mellan olika grupper, men lämnar frågan om orsakssamband obesvarad.
Forskare vid universitetet i Bergen har funnit ett måttligt samband mellan exklusiv amning under spädbarnstiden och färre ADHD-symtom senare under barndomen.
Studien, som finns tillgänglig via ScienceDirect, fokuserade på ADHD-symtom snarare än fastställda diagnoser. Barn som ammades exklusivt under fler månader hade generellt lägre nivåer av ADHD-symtom vid tre, fem och åtta års ålder.
Sambandet sågs hos både pojkar och flickor. Det var tydligast vid exklusiv amning i upp till sex månader, mest framträdande vid tre och fem års ålder och svagare vid åtta års ålder.
ADHD kan innebära svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå. Eftersom dessa egenskaper varierar mellan olika barn kan stora befolkningsstudier bidra till att identifiera återkommande skillnader mellan familjer.
Jämförelser mellan syskon gav stöd åt resultaten
Forskarna använde data från 37 600 familjer i den norska kohortstudien Norwegian Mother, Father and Child Cohort Study, MoBa. Mödrarna rapporterade sina amningsvanor sex månader efter förlossningen.
För att minska risken för missvisande resultat justerade forskarna analyserna för känd genetisk risk för ADHD samt sociodemografiska förhållanden. De jämförde också syskon inom samma familj när deras amningshistorik skilde sig åt.
Jämförelser mellan syskon kan stärka den här typen av analyser eftersom barn i samma familj delar många bakgrundsfaktorer. Däremot kan de inte utesluta alla tänkbara påverkansfaktorer, exempelvis skillnader under graviditeten, omständigheter vid födseln, spädbarnets beteende eller föräldrarnas hälsa.
Berit Skretting Solberg, som ledde studien, sade till NRK att ADHD har en stark ärftlig komponent. Hon förklarade att mödrar med ADHD-symtom kan amma mer sällan, samtidigt som spädbarn som senare utvecklar ADHD-symtom också kan vara svårare att amma.
– Detta kan förklara sambandet mellan kortare amning och fler ADHD-symtom hos barnet, sade Solberg.
Hälsoråden omfattar mer än ADHD
Resultaten från Bergen bygger vidare på en större mängd forskning om amning, spädbarns hälsa och mödrars återhämtning efter förlossningen. De innebär inte att amning är den enda förklaringen till risken för ADHD.
Helsenorge, Norges officiella portal för folkhälsoinformation, rekommenderar exklusiv amning under barnets första sex månader, följt av fortsatt amning under det första levnadsåret eller längre, om det fungerar bra för både mamma och barn.
Enligt Helsenorge ger bröstmjölk spädbarn näring och immunskydd medan deras eget immunförsvar fortfarande utvecklas. Den kan bidra till att skydda mot magsjukdomar, öroninflammationer och luftvägsinfektioner samt även minska den senare risken för övervikt och diabetes.
För mammor hjälper amning livmodern att dra ihop sig efter förlossningen. Helsenorge kopplar också amning till en lägre långsiktig risk för bröstcancer, äggstockscancer och typ 2-diabetes.
För närvarande är slutsatsen fortfarande begränsad: I ett stort norskt urval sammanföll längre perioder av exklusiv amning med färre rapporterade ADHD-symtom. Studien ger stöd för fortsatt forskning, men bevisar inte att amning förebygger ADHD.
Källor: NRK, universitetet i Bergen, ScienceDirect, Helsenorge
