Filip Wollin
Nya siffror visar stor förändring i svenska städer.
Många har vant sig vid de fastsatta plastkorkarna på flaskor och förpackningar.
För vissa har de mest varit ett irritationsmoment. Korken kan vara i vägen när man dricker, kännas krånglig att öppna eller göra flaskan svårare att hälla ur.
Men syftet med förändringen har hela tiden varit att minska nedskräpningen.
Lösa plastkorkar hamnar lätt på marken, i diken eller vid vatten. När de väl har hamnat i naturen kan de spridas vidare med vind, regn och vattendrag.
Nu visar nya mätningar att kravet faktiskt kan ha fått tydlig effekt.
Kan ändra synen på kravet
Sedan den 3 juli 2024 måste producenter i Sverige se till att plastkorkar och plastlock sitter fast på dryckesförpackningar under hela användningen.
Kravet kommer från EU:s engångsplastdirektiv och ska minska skräp från engångsprodukter i plast.
Enligt ett pressmeddelande från Håll Sverige Rent, som mätt skräp åt Naturvårdsverket, syns nu en tydlig förändring i svenska städer.
Jämfört med 2023 har antalet plastkorkar som hittas som skräp minskat med 62 procent under 2025.
Reaktionerna på de fastsatta korkarna har varit blandade. Vissa har pekat på miljönyttan och ökad säkerhet för små barn.
Andra har tyckt att flaskorna blivit svårare att öppna och dricka ur.
Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent, säger att siffrorna kan ändra synen på kravet.
”Nu när vi ser att nedskräpningen faktiskt minskar hoppas vi att fler får upp ögonen för vilka miljövinster den här typen av lagstiftning kan ge”, säger hon i pressmeddelandet.
Andra länder påverkar Sverige
Samtidigt är bilden inte lika ljus längs Västerhavet.
Håll Sverige Rents strandmätningar visar nämligen att plastkorkar fortfarande är vanligt skräp där.
Under 2024 hittades i snitt 144 korkar per 100 meter strand. Året därpå låg nivån kvar nära samma nivå, med 136 korkar.
Korkar från dryckesflaskor stod för nära 30 procent av det totala antalet korkar båda åren. Resten kan komma från plastdunkar, drivmedelsflaskor, tvättmedel, solskydd eller tändvätska, som inte omfattas av kravet.
En förklaring är att skräp rör sig långt. Mycket kommer från land, följer vindar och vattendrag ut i havet och spolas senare upp på stränder.
Västerhavet påverkas även av skräp från andra länder. I till exempel Storbritannien finns ännu inget krav på fastsatta korkar på dryckesflaskor.
”Skräpet i havet rör sig över nationsgränserna vilket visar att vi behöver fler gemensamma internationella insatser för att minska tillförseln av plast till havet”, säger Eva Blidberg.
Sverige har som mål att nedskräpningen från plastförpackningar ska minska med 50 procent till 2030 jämfört med 2023. Plastkorkar räknas in.
