Jens Asbjørn Bøgen
Enligt studiens huvudansvarige forskare representerar resultaten ett av de mest betydande framstegen inom hjärtinfarktbehandling på årtionden.
Att återhämta sig efter en allvarlig medicinsk händelse är tufft.
I årtionden har patienter blint litat på standardiserade dagliga recept för att skydda sin hälsa och förebygga framtida akuta situationer.
Men ny medicinsk forskning tyder på att en mycket vanlig återhämtningsrutin faktiskt kan göra mer skada än nytta.
En historisk standard
I ungefär 40 år har läkare rutinmässigt gett betablockerare till patienter som återhämtar sig efter en hjärtinfarkt. Läkemedlen utvecklades för att minska hjärtats arbetsbelastning och blev en grundläggande del av hjärtrehabiliteringen världen över.
Men modern medicin har förändrats dramatiskt sedan dessa riktlinjer först skrevs. I dag kan läkare snabbt öppna blockerade artärer, och patienter får regelbundet en rad andra mycket effektiva behandlingar.
Denna utveckling väckte en viktig fråga om huruvida den gamla pillerrutinen fortfarande är till nytta.
För att ta reda på detta startade forskare REBOOT-studien, där de följde 8 505 patienter i Spanien och Italien under nästan fyra år. New England Journal of Medicine publicerade de slående resultaten, som visade att läkemedlen inte minskade risken för dödsfall eller återkommande hjärtinfarkter hos patienter med normal hjärtfunktion.
”REBOOT kommer att förändra den kliniska praxisen globalt”, säger huvudansvarig forskare Borja Ibáñez i ett pressmeddelande om studien, citerad av ScienceDaily.
Han tillade: ”För närvarande skrivs över 80 procent av patienterna med okomplicerad hjärtinfarkt ut med betablockerare. REBOOT-resultaten representerar ett av de mest betydande framstegen inom hjärtinfarktbehandling på årtionden.”
En överraskande fara
Medan avsaknaden av nytta var tydlig för många avslöjade en djupare analys av data en oväntad och oroande trend för kvinnliga patienter. En delstudie publicerad i European Heart Journal belyste en tydlig skillnad i hur män och kvinnor reagerade på behandlingen.
Kvinnor med normal hjärtfunktion som tog betablockerare löpte faktiskt en högre risk för dödsfall, hjärtsvikt eller en ny hjärtinfarkt. Faktum är att deras absoluta risk att dö eller återinläggas på sjukhus ökade med 2,7 procentenheter jämfört med kvinnor som inte tog dem. Män upplevde inte denna ökade risk.
Målet är inte att skrämma patienter till att sluta med sin medicinering, utan att uppmuntra dem att prata med en läkare. I stället menar experter att resultaten pekar mot en framtid med mer individualiserad vård.
”Efter en hjärtinfarkt ordineras patienter vanligtvis flera mediciner, vilket kan göra det svårt att följa behandlingen”, förklarar doktor Ibáñez. Han påpekar att dagens snabba behandlingar drastiskt minskar komplikationer, vilket gör de äldre läkemedlen mindre nödvändiga.
