Kenneth Glad
Nya fall har åter riktat uppmärksamheten mot övergrepp som kan döljas innan myndigheterna har fastställt vad som har hänt. En ledande rättsläkare säger att uteblivna undersökningar och misstro kan leda till att allvarliga brott aldrig dokumenteras offentligt.
En ledande rättsmedicinsk expert i Pakistan har varnat för att våld mot kvinnor kan döljas genom familjers förklaringar, sena anmälningar och motstånd mot obduktioner.
Dr Summaiya Syed-Tariq, chefsrättsläkare vid hälsodepartementet i Sindh, sade till The Guardian att vissa misstänkta dödsfall framställs som olyckor, självmord, förgiftningar eller självförvållade brännskador. Anhöriga kan lämna knapphändig information och motsätta sig ytterligare medicinska undersökningar.
Detta motstånd får praktiska konsekvenser. Utan en obduktion kan läkare sakna möjlighet att fastställa dödsorsaken eller dokumentera skador som skulle kunna utgöra bevis i ett brottmål. Tariq sade att familjer ibland motsätter sig undersökningen trots att den krävs enligt lag, särskilt när den kan bekräfta befintliga misstankar.
Samma problem drabbar överlevare av sexuellt våld. Vissa fall blir kända först när en kvinna förs till sjukhus i kritiskt tillstånd. Då kan det redan vara svårare att säkra bevis, samtidigt som överlevaren kan ha utsatts för påtryckningar från anhöriga eller mötts av misstro från de myndigheter som förväntas hjälpa henne.
Detta skapar mer än bara luckor i brottsstatistiken. Det kan påverka om misstänkta dödsfall utreds, om återkommande former av våld uppmärksammas och om skyddsåtgärder riktas till de platser där de behövs som mest.
Varför fall försvinner
Tariq arbetar med att inrätta ett observatorium för femicid som ska dokumentera planerade mord på kvinnor. The Guardian rapporterade att det kan bli den första organisationen av sitt slag i Pakistan och möjligen i hela Sydasien.
Syftet är tydligt: Kvinnor kan inte beaktas i politiska beslut om deras dödsfall inte registreras korrekt. Ett centralt register skulle kunna bidra till att fastställa omfattningen av kända femicidfall, även om det fortfarande skulle vara beroende av att polisen, sjukhusen och familjerna lämnar tillförlitlig information.
Nyligen rapporterade fall som tidningen har beskrivit visar hur snabbt våld i hemmet kan få dödlig utgång.
I Karachi dödades den 58-åriga Asma Begum, enligt misstankarna, av sin make efter att hon hade vägrat att ha sex med honom. Den 64-årige mannen gick senare till en polisstation och erkände. Därefter publicerades videor på nätet där vissa män hyllade honom, samtidigt som jurister offentligt erbjöd sig att företräda honom.
Reaktionerna blottlade den fientlighet som kvinnor kan möta när de vägrar sex inom äktenskapet. Tariq sade till tidningen att vissa familjer använder religiösa argument för att stödja uppfattningen att en hustru inte bör säga nej, vilket förvandlar tvång till en förväntan på lydnad.
I Quetta fick den 29-åriga läkaren Mahnoor Nasir brännskador på 35 procent av kroppen efter att en hissoperatör vid ett statligt sjukhus, enligt misstankarna, hade attackerat henne med syra när hon öppnade dörren till sitt hem. Hon flögs till Karachi för specialistvård. Den misstänkte dödades senare när polisen försökte gripa honom och han enligt uppgift försökte fly.
Misstro hindrar anmälningar
Ett tredje fall gällde en 17-årig flicka i Punjab. Enligt polisen, som citerades av den brittiska tidningen, hade hon kidnappats, drogats och utsatts för en gruppvåldtäkt innan tre män förde henne till ett sjukhus och lämnade henne där medan hon var medvetslös. Hon avled senare. Utredarna använde övervakningsfilmer från sjukhuset för att identifiera och gripa misstänkta, rapporterade tidningen.
För Tariq är sådana händelser en del av ett större problem snarare än en samling enskilda brott. Våldtäkt inom äktenskapet är en av de minst synliga formerna av våld, eftersom kvinnor kan behöva övervinna påtryckningar från familjen och social stigmatisering innan de vänder sig till läkare eller polis.
Även efter en anmälan kan överlevare mötas av misstro från vårdpersonal, utredare eller domstolar. En sådan reaktion kan avskräcka andra från att träda fram och göra det möjligt för allvarligt våld att förbli dolt tills ett medicinskt nödläge tvingar fram en upptäckt.
Tariq avvisade också uppfattningen att våld är begränsat till en viss samhällsklass eller grupp. Hennes erfarenhet från Karachis rättsmedicinska verksamhet omfattar kvinnor från många olika sociala och ekonomiska bakgrunder.
Det föreslagna observatoriet kommer inte att undanröja alla hinder som överlevare möter. Det skulle däremot kunna ge en mer tillförlitlig bild av antalet kvinnor vars dödsfall annars riskerar att registreras utan tillräcklig granskning. För Tariq är detta en nödvändig utgångspunkt: Myndigheterna kan inte effektivt bekämpa brott som de inte upptäcker.
Källor: The Guardian
