Kenneth Glad
Digitala tjänster kan förändras avsevärt efter att de blivit en del av vardagen. Funktioner försvinner, priserna stiger och alternativen blir svårare att använda.
Ett abonnemang som en gång lovade en reklamfri upplevelse börjar plötsligt visa annonser. Söksidor fylls med sponsrat innehåll, medan välbekanta program placerar vanliga verktyg bakom en extra betalplan.
I en intervju med den danska nyhetssajten Zetland hävdar den kanadensiske författaren och förespråkaren för digitala rättigheter Cory Doctorow att dessa förändringar är en del av samma kommersiella process. Han kallar den ”enshittification”, ett begrepp som beskriver hur plattformar gradvis minskar det värde de erbjuder användare och affärspartner.
Processen börjar ofta med generösa villkor. Företag kan hålla priserna låga, ta förluster eller erbjuda ovanligt bekväma tjänster medan de bygger upp en användarbas. Investerare finansierar denna expansion eftersom marknadsdominans senare kan ge högre avkastning.
Doctorow pekar på Uber och Amazon. Enligt hans tolkning satsade båda företagen stora summor samtidigt som de erbjöd villkor som konkurrenterna hade svårt att matcha.
Amazons tidiga attraktionskraft byggde delvis på användbara sökfunktioner, konkurrenskraftiga priser och snabba leveranser. Prime förstärkte detta genom att uppmuntra kunderna att göra plattformen till sitt självklara val för näthandel.
Denna tidiga generositet kan förändra en hel marknad. Mindre företag kan förlora kunder, minska sina investeringar eller tvingas stänga eftersom de inte kan upprätthålla lika låga priser. När konkurrensen har minskat får den dominerande plattformen större frihet att ändra avgifter, leveransvillkor eller synligheten i sökresultaten.
Användarna kan uppfatta varje förändring var för sig i stället för att se ett större mönster. En något dyrare prenumeration, långsammare leveranser eller ytterligare en annons kan verka hanterbart. Tillsammans kan dessa förändringar däremot visa hur mycket förhandlingsstyrkan har förskjutits från kunden.
Sociala kontakter håller användarna kvar
När människor organiserar sina inköp, sitt arbete eller sin kommunikation kring ett enda företag blir det svårare att byta. Kunder kan acceptera nya avgifter eller försämrade villkor eftersom det skulle kräva mer tid, pengar och ansträngning att ersätta tjänsten.
Samma mekanism gäller för sociala nätverk. En person kan ogilla Facebook men ändå behöva tjänsten för att delta i en grannskapsgrupp, organisera barnens aktiviteter eller hålla kontakten med släktingar.
Doctorow sade till Zetland att fortsatt användning inte alltid bör ses som ett tecken på beroende. Människor stannar ofta kvar eftersom värdefulla relationer och praktiska arrangemang finns inom plattformen.
Detta skapar det som ekonomer ofta kallar en byteskostnad. Kostnaden för att lämna är inte alltid ekonomisk. Den kan innebära att bygga upp ett professionellt nätverk på nytt, övertala vänner att byta plattform eller flytta flera års filer och meddelanden.
Kontrollen över synligheten kan också förändras när kommersiella prioriteringar skiftar. Forbes rapporterade 2023 att anställda på TikTok manuellt kunde öka räckvidden för utvalda videor genom en intern metod som kallades ”heating”.
Denna metod visade hur en plattform kan styra användarnas uppmärksamhet av skäl som inte är omedelbart synliga för dem. De videor som lyfts fram mest kan spegla interna kommersiella beslut lika mycket som publikens intresse.
För innehållsskapare och företag kan beroendet bli ännu starkare. Ett företag som får merparten av sin försäljning eller trafik från en enda plattform har ofta få praktiska alternativ när provisionsnivåerna höjs eller rekommendationssystemen förändras.
Konkurrensen möter stängda dörrar
Doctorow lyfter också fram blockerad kompatibilitet som en del av problemet. Han menar att upphovsrättsregler, företagsuppköp och svag konkurrenstillsyn har hjälpt stora teknikföretag att begränsa tjänster som skulle kunna ansluta till deras system eller göra det lättare att byta.
Tidigare teknikföretag drog ofta själva nytta av kompatibilitet. Ny programvara kunde öppna etablerade filformat, medan framväxande sociala nätverk ibland lät användare överföra kontakter eller meddelanden från äldre tjänster.
Doctorows oro är att dominerande företag senare kan neka konkurrenter samma möjligheter. Tekniska begränsningar och rättsliga skydd kan hindra konkurrenter från att utveckla verktyg som gör det möjligt för användare att röra sig fritt mellan olika system.
Hans förslag omfattar starkare konkurrensregler, portabla användardata och ökad interoperabilitet mellan plattformar. Dessa förändringar skulle göra det möjligt för människor att lämna en tjänst utan att förlora sina kontakter, köp eller dokument.
Han anser också att myndigheter bör granska företagsuppköp mer kritiskt. När ett stort företag köper en växande konkurrent kan affären undanröja en framtida utmanare innan den har blivit tillräckligt stark för att konkurrera med den etablerade aktören.
Den centrala frågan är därför, enligt Doctorow, inte om tekniken bör förkastas. Den handlar om huruvida användare ska förbli beroende av företag som kan försämra en tjänst utan att riskera att kunderna lämnar den.
Att återställa konkurrensen skulle inte garantera att alla digitala tjänster förblir billiga eller kostnadsfria. Det skulle däremot kunna ge kunderna ett alternativ när en plattform inte längre motsvarar deras behov.
Källor: Zetland, Forbes
