Miljardaffärer med Pentagon sätter Trumps söner i fokus

De flesta av de 15 företag som granskades i en undersökning av The Washington Post hade redan utfört federala uppdrag innan fonder med koppling till Donald Trump Jr. och Eric Trump investerade i dem.

Tio av företagen hade redan statliga kontrakt eller andra federala uppdrag, däribland åtta som fick uppdrag under Joe Bidens presidentskap. De flesta av investeringarna med koppling till bröderna genomfördes dock enligt uppgift först efter att deras far hade vunnit presidentvalet 2024.

Dessa tidigare affärsrelationer visar att många av företagen redan var etablerade statliga leverantörer innan Trumpfamiljen blev involverad. Granskningen fokuserade i stället på tidpunkten för investeringarna, omfattningen av företagens federala affärer samt Donald Trump Jr kontakter med tjänstemän vid försvarsdepartementet.

Investeringarna gjordes huvudsakligen genom två bolag. Donald Trump Jr. är partner i 1789 Capital, medan Eric Trump har beskrivit sig själv som en passiv investerare i American Ventures, ett investeringsbolag med koppling till Dominari Holdings.

The Washington Post rapporterade att ingen av bröderna hade någon betydande erfarenhet av försvarstekniksektorn innan de engagerade sig i företag som sökte affärer med Pentagon och andra federala myndigheter. Bröderna och deras investeringspartner har beskrivit strategin som ”patriotisk kapitalism” och hävdat att USA behöver stärka sin inhemska kapacitet inom drönare, robotteknik och andra strategiska tekniker.

Företag som tidningen kontaktade uppgav att de fick sina federala uppdrag genom etablerade upphandlingsprocesser och utan hjälp från presidentens familj. Vissa företagsledare sade att de knappt kände bröderna eller bara hade träffat dem vid ett fåtal tillfällen.

Företagens tidigare federala uppdrag stärker deras uppfattning att många redan var etablerade leverantörer innan investeringarna genomfördes. Dessa uppgifter avgör dock inte i sig om brödernas senare engagemang påverkade företagens synlighet, tillgång till investerare eller relationer med myndighetsföreträdare.

Den centrala frågan som granskningen väcker är därför inte om varje kontrakt var ett resultat av familjekopplingar. Den handlar i stället om huruvida privata investeringar skapade faktiska eller upplevda intressekonflikter medan brödernas far kontrollerade den verkställande makten och drev på för ökade försvarsutgifter.

Företagen fick federala uppdrag värda miljarder

Enligt The Washington Post genererade företagen minst 3,2 miljarder dollar i direkta federala affärer efter att investeringarna med koppling till Trump hade genomförts. De flesta kontrakten kom från försvarsdepartementet, även om vissa gällde andra federala myndigheter.

SpaceX och Anduril stod för 97 procent av den direkta statliga finansiering som ingick i tidningens sammanställning.

Om dessa två företag räknas bort fick de återstående 13 företagen omkring 103 miljoner dollar i direkt statlig finansiering och nästan 1,8 miljarder dollar i långsiktiga federala åtaganden efter investeringarna.

Företagen hade dessutom omkring 3,1 miljarder dollar i garanterade framtida kontraktsoptioner. Dessa optioner utgör avtalade möjligheter inom befintliga kontrakt, inte pengar som företagen redan hade fått.

Några av företagen fick också plats på listor över förhandsgodkända leverantörer som kunde konkurrera om uppdrag inom program med sammanlagda kontraktstak på närmare 200 miljarder dollar.

Dessa tak representerar det högsta möjliga värdet på gemensamma upphandlingsprogram. De utgör inte garanterade kontrakt, bekräftade intäkter eller personliga inkomster för Donald Trump Jr. eller Eric Trump.

Tio av de 15 företagen hade federala uppdrag innan bröderna investerade. Fem fick sina första federala kontrakt efter investeringarna och medan Donald Trump var president.

Koncentrationen av finansieringen är också betydelsefull. Även om de sammanlagda beloppen uppgår till miljarder kom merparten av de direkta statliga medlen via SpaceX och Anduril, snarare än att fördelas jämnt över hela investeringsportföljen.

Företag förnekar särbehandling

Företag som svarade The Washington Post uppgav att deras kontrakt tilldelades utifrån produkternas kvalitet och genom rigorösa statliga upphandlingsförfaranden.

Pentagons talesperson Joel Valdez sade att ”inget företag får någon särbehandling” och att investerare, politiska relationer och andra externa kopplingar inte spelade någon roll i departementets finansieringsbeslut.

En talesperson för Donald Trump Jr. sade att han inte kommunicerade med den federala regeringen på uppdrag av företag där han hade investerat eller varit rådgivare.

En person med insyn i 1789 Capital uppgav också för tidningen att Trump Jr. inte satt i bolagets investeringskommitté och därför inte hade någon formell roll i investeringsbesluten.

Vissa företagsledare medgav ändå att en koppling till Trumpfamiljen kunde ge kommersiella fördelar som inte hade med själva upphandlingsprocessen att göra.

Allan Evans, vd för drönarföretaget Unusual Machines, sade att Trump Jr engagemang ökade företagets synlighet och stärkte dess profil på aktiemarknaden. Evans sade att han inte visste om Trump Jr. spelade någon roll i företagets senare framgångar och att han aldrig hade bett om några tjänster.

Exemplet illustrerar skillnaden mellan att påverka ett statligt kontrakt och att ge ett företag större offentlig uppmärksamhet, ökat investerarintresse eller bättre tillgång till inflytelserika nätverk.

Försvarsutgifterna ökar snabbt

Pentagons satsningar som beskrivs i granskningen sker inom ramen för ett bredare arbete med att modernisera militär utrustning, öka den inhemska produktionen och utöka användningen av ny teknik.

Denna utveckling inleddes under Bidenadministrationen men har accelererat under president Trump, särskilt inom områden som drönare, robotteknik, artificiell intelligens och annan teknik för modern krigföring.

Administrationen har också vidtagit åtgärder som gynnar inhemska drönartillverkare, bland annat genom restriktioner som påverkar nya kinesiskt tillverkade drönare och riktlinjer som uppmuntrar federala myndigheter att påskynda testning och kommersialisering av amerikansk teknik.

Förespråkare menar att åtgärderna är ett svar på Kinas dominans på den kommersiella drönarmarknaden och på lärdomarna från senare konflikter, däribland den omfattande användningen av drönare i Ukraina.

Kritiker hävdar att Trumpfamiljens investeringar skapar etiska frågetecken eftersom vissa av samma företag kan gynnas ekonomiskt av den politik som administrationen driver.

Vita huset avvisar anklagelser om intressekonflikter

Vita huset förnekade att investeringarna skapade otillbörliga intressekonflikter.

”Detta är samma uttjatade berättelse som Demokraterna har drivit mot president Trump, hans familj och hans administration i ett decennium”, sade talespersonen Anna Kelly i ett uttalande.

”Det finns inga intressekonflikter.”

Hennes svar avvisade de etiska anklagelserna men ifrågasatte inte de rapporterade kontraktsbeloppen, tidpunkten för investeringarna eller brödernas begränsade erfarenhet av försvarsteknik innan de gick in i sektorn.

The Washington Post citerade också etikexperter och demokratiska kongressledamöter som sade att upplägget kunde undergräva förtroendet för den federala upphandlingen, även utan bevis för att ett specifikt kontrakt hade påverkats på ett otillbörligt sätt.

Trump Jr Pentagonkontakter granskas

Donald Trump Jr kontakter med tjänstemän vid försvarsdepartementet utgjorde ytterligare en del av granskningen.

Vid en investeringskonferens 2025 sade han att han ”hjälpte till att utforma en del av [departementets] budskap”.

Trump Jr. sade också i sin podcast att han, när han bistod försvarsminister Pete Hegseth med personalfrågor, letade efter kandidater som ville att Pentagon skulle lägga mer pengar på drönare.

The Washington Post redovisade inga bevis för att Trump Jr. styrde eller påverkade tilldelningen av något enskilt kontrakt.

Hans medverkan i diskussioner om Pentagons kommunikation, personal och prioriteringar för försvarsutgifter ger ändå ytterligare sammanhang till granskningen av investeringar kopplade till en administration som expanderar den militära produktionen och påskyndar försvarsupphandlingar.

Granskningen ger en mer komplex bild än ett direkt utbyte av politiskt inflytande mot statliga affärer.

Många av företagen hade federala kontrakt innan bröderna blev involverade. Vissa fick sina första kontrakt först efter investeringarna och efter att Donald Trump återvänt till makten. Flera företag uppgav att familjen inte spelade någon roll för deras framgångar i upphandlingar, medan åtminstone en företagsledare medgav att Trump Jr engagemang ökade företagets synlighet.

Frågor återstår om de exakta ägarstrukturerna, brödernas ekonomiska avkastning och om några företag fick fördelar efter att investeringarna genomfördes.

Källa: The Washington Post