Mimmo Wiestål Fischetti
Relationen mellan USA och Israel prövas hårt när premiärminister Benjamin Netanyahu reser till Washington.
I skuggan av senator Lindsey Grahams begravning ställs den israeliske ledaren inför en alltmer frustrerad Donald Trump som kräver en väg ut ur kriget mot Iran och ett tillbakadragande från flera frontlinjer.
Det möte som tidigare var ett välregisserat skådespel i Vita huset präglas nu av öppna motsättningar.
Enligt källor till CNN har den militära samordningen mot Iran glidit över i ett dödläge.
Medan Trump söker en diplomatisk utväg vill Netanyahu fortsätta pressa Teheran.
Motsättningarna sträcker sig samtidigt längre än till Iran.
Netanyahu avser att öppet motsätta sig Vita husets krav på att dra tillbaka israeliska trupper från positioner i södra Libanon, Gaza och Syrien.
Trumps ilska efter utdragna strider
Spänningarna mellan ledarna har stigit gradvis de senaste månaderna.
Rapporter från nyhetssajten Axios visar att Trump uttryckt stark personlig frustration över att militära insatser fortsätter och hotar sköra vapenvilor.
Under ett laddat telefonsamtal ska Trump direkt ha läxat upp Netanyahu med orden: ”Alla hatar dig nu … alla hatar Israel på grund av detta.”
Vid sidan av striderna oroas den israeliska ledningen av USA:s planer på att sälja avancerade F-35-flygplan till Turkiet och ingå ett kärnteknikavtal med Saudiarabien.
På frågor om den tänkta vapenaffären med Turkiet klargjorde Trump att ”nobody” dikterar USA:s beslut förutom han själv.
Ödesdiger balansgång inför höstens val
För Netanyahu står politisk överlevnad på spel.
Inför det israeliska valet i oktober ligger premiärministern efter i opinionsmätningarna och måste visa sina väljare att han fortfarande kan påverka beslutsprocessen i Washington.
Inför avresan betonade Netanyahu att hans prio är säkerheten och regionala avtal:
”Alla frågor på agendan, först och främst Iran. Naturligtvis är vårt mål att trygga vår säkerhet och även utöka fredscirkeln runt oss.”
Mötet blir ett avgörande test för om USA och Israel kan behålla sin gemensamma linje.
Utgången kommer direkt att påverka risken för fortsatt storkrig i Mellanöstern och avgöra hur snabbt trupper kan dras tillbaka från regionens mest spända konfliktzoner.
