Filip Wollin
Forskarnas plan kan kyla havet snabbare än väntat.
Vädret kan förändras snabbt när förhållandena i världshaven skiftar.
Temperaturen i stora havsområden påverkar nämligen både nederbörd, vindar och värme långt därifrån.
Även i Europa kan följderna märkas genom ovanliga temperaturer och förändrade vädermönster.
Därför följer forskare utvecklingen i Stilla havet noggrant. Även små förändringar där kan sätta igång omfattande kedjereaktioner i klimatsystemet.
Kan bromsa uppvärmningen
Med hjälp av klimatmodeller har forskare undersökt om ljusare marina moln skulle kunna dämpa en extrem El Niño.
Det rapporterar nederländska Duurzaam Nieuws.
Metoden innebär att fina saltvattendroppar sprutas ut över molniga havsområden. Det gör molnen ljusare, så att de reflekterar mer solljus tillbaka ut i rymden.
På så sätt kan havsytan kylas ner.
Enligt klimatologen Jessica Wan vid Scripps Institution of Oceanography skulle en tidig insats kunna bromsa kedjereaktionen bakom en så kallad super-El Niño.
Forskarna använde förhållandena under perioderna 1997-1998 och 2015-2016 i sina modeller. Under dessa perioder inträffade kraftiga El Niño-händelser som påverkade väder och temperaturer i stora delar av världen.
I simuleringarna riktades insatsen mot östra Stilla havet. Det svalare vattnet förstärkte passadvindarna, förde varmt vatten västerut och gjorde att mer kallt vatten från djupet steg upp mot ytan.
En liknande avkylning har tidigare kopplats till röken från de omfattande skogsbränderna i Australien 2019 och 2020.
Risk för oönskade följder
När molnen gjordes ljusare under nio månader blev uppvärmningen nästan hälften så kraftig i båda simuleringarna.
El Niño klingade dessutom av redan i januari, flera månader tidigare än utan ingreppet.
Forskarna konstaterar samtidigt att metoden skulle kräva större mängder vatten än vad som kan utvinnas och spridas med dagens teknik.
Mat Collins, professor i klimatvetenskap vid University of Exeter, varnar för att resultatet i verkligheten kan skilja sig från modellernas beräkningar.
Låga moln kan reagera på uppvärmningen på ett sätt som gör att betydligt fler saltpartiklar, fartyg och mer energi behövs.
Forskarna såg även en tydlig risk för oönskade bieffekter. La Niña inleddes tidigare i båda simuleringarna och blev betydligt kraftigare i scenariot som byggde på förhållandena 2015 och 2016.
Kraftiga La Niña-perioder kan förändra nederbördsmönstren och öka risken för svält i särskilt utsatta områden, bland annat på Afrikas horn.
Forskarna betonar dock att osäkerheten fortfarande är stor.
