August M
Rymdforskning har alltid inspirerat mänskligheten att blicka upp mot natthimlen med förundran.
Nu förvandlar den globala konkurrensen denna förundran till en kapplöpning med höga insatser tillbaka till månens yta, rapporterar DR Nyheter
Kapplöpning med höga insatser
Både USA och Kina planerar att skicka människor till månen inom fyra år, enligt danska public service-bolaget DR. Det land som först lyckas kommer att stå för den första bemannade landningen på över femtio år.
Washington siktar på en landning 2028, medan Peking har 2030 som mål. Experter menar dock att den amerikanska tidsplanen står inför ökande press då Kina stadigt avancerar.
”Amerikanerna är inte redo med sitt landningsfartyg ännu. Och det är inte långt kvar till 2028. Så det är något som hänger på en skör tråd”, säger Michael Linden-Vørnle, astrofysiker vid DTU Space.
Han noterar att kinesiska ingenjörer konsekvent uppnår sina mål. ”Kina har lyckats leverera allt de sagt att de skulle leverera, i tid. Så Kina kan mycket väl komma att landa före amerikanerna”, säger han till DR.
Pressad tidsplan
Utvecklingen av kommersiella landare förlitar sig starkt på privata företag som SpaceX och Blue Origin. Men tekniska hinder kvarstår, inklusive en explosion av en New Glenn-raket under ett test tidigare i år.
”Det krävs inte mycket för att tidsplanen ska spricka. Om rymdfarkosterna inte är redo kommer uppdraget inte att vara möjligt, och USA kommer att hamna efter”, varnar Linden-Vørnle.
Kinas rymdprogram drivs utan att politiska skiften stör långa planeringscykler. Ingenjörer håller på att färdigställa raketen Långa marschen 10, där en bärraket används för astronauter och en annan för deras månlandare.
Bortom landningen
Robotuppdrag har redan byggt upp ett momentum för Peking. ”De har genomfört sju av åtta av sina robotuppdrag. Och de är de första någonsin att lyckas med att föra ner stenprover till jorden från månens baksida”, säger Christina Toldbo, chef för Rundetårns observatorium.
”Och sedan har de byggt en rymdstation där de har lärt sig att leva och överleva i rymden, precis som vi har gjort på den Internationella rymdstationen. De har bara gjort det själva”, tillägger Toldbo.
Bortom nationell stolthet är en permanent närvaro det verkliga målet. Att bygga gemensam infrastruktur på månen skulle kunna forma utforskningen av rymden under årtionden.
”Och även om man inte kan äga månen, kan man äga det man bygger på den. Och då handlar det om att vara först med att bygga något som andra är beroende av. Till exempel en bensinstation”, betonar Toldbo.
Källor: DR Nyheter
