Mimmo Wiestål Fischetti
Nästa pandemi kan kräva helt andra beslut än under covid-19.
Därför bör Sverige inte bara förbereda sig för ett specifikt smittämne, utan träna på att snabbt fatta och ändra beslut när kunskapen är begränsad.
Det framhåller den tidigare statsepidemiologen Anders Tegnell på Sveriges Radio.
Covid-19 blev en påminnelse om hur svårt det är att förutse nästa stora hälsokris.
Före utbrottet räknade många experter främst med att en kommande pandemi skulle orsakas av influensa.
När nästa pandemi kommer kan överraskningen bli en annan.
För svensk pandemiberedskap innebär det att förmågan att agera under osäkerhet blir central.
Anders Tegnell, som var statsepidemiolog under covid-19-pandemin, anser att beredskapen därför måste handla om mer än färdiga planer för ett bestämt scenario.
Nästa pandemi kräver flexibel beredskap
Enligt Tegnell är det viktigare att träna själva beslutsprocessen än att försöka förutse exakt vilka åtgärder som kommer att behövas.
”Det handlar mer om att öva en process än att öva exakt vad man ska göra. Det tror jag är väldigt viktigt.”
Resonemanget ligger nära slutsatserna i den statliga utredningen Stärkt pandemiberedskap, SOU 2025:48.
Där bedöms visserligen ett nytt luftvägsvirus vara den mest sannolika orsaken till nästa pandemi.
Samtidigt konstateras att en pandemi kan uppstå när ett nytt eller förändrat smittämne med hög smittsamhet börjar spridas bland människor.
Tegnell har även tidigare betonat att nästa pandemi kommer, men att tidpunkten inte går att förutse.
I en intervju med TV4 2023 pekade han på bättre vårdberedskap och förbättrade möjligheter att samla in och hantera data som viktiga svenska framsteg efter covid-19.
Beslut kan behöva ändras snabbt
En annan lärdom från covidåren är att myndigheter och sjukvård inte kan vänta på fullständig kunskap innan de agerar.
Emma Spak, som samordnar regionernas arbete, betonar vikten av att våga fatta beslut och därefter ändra dem när ny information förändrar läget.
Det innebär att åtgärder som verkar rimliga i början av en kris kan behöva justeras eller överges.
Tegnell lyfter samtidigt betydelsen av öppenhet när myndigheter byter kurs och förklarar varför ett tidigare beslut inte längre bedöms vara det bästa.
Erfarenheten från covid-19 visar också hur snabbt förutsättningarna kan förändras.
Tegnell har i efterhand beskrivit pandemins inledning som en period med ett konstant informationsflöde där Sverige behövde anpassa sig efter ny kunskap.
Sveriges Radio har även rapporterat om hur han senare konstaterade att vissa åtgärder inom äldreomsorgen inte fick den effekt som myndigheten hade hoppats på.
Nästa stora smittkris behöver alltså inte följa covidpandemins mönster.
Förberedelserna handlar därför inte bara om lager, vårdplatser eller färdiga handlingsplaner.
Minst lika viktigt blir att myndigheter och sjukvård kan fatta snabba beslut, följa resultaten och byta strategi när verkligheten visar något annat.
