Mimmo Wiestål Fischetti
Att få vardagen att gå ihop med jobb, fritidsaktiviteter och praktiska måsten i hemmet upptar mycket tid för de flesta svenskar.
Många upplever att dagarna bara rullar på i ett högt tempo där kalendern snabbt fylls till bredden.
Det är lätt att prioritera de mest akuta uppgifterna och låta resten av tillvaron flyta på i bakgrunden.
När kvällen väl kommer väljer många att bara varva ner framför tv-skärmen eller mobilen för att återhämta krafterna.
Små förändringar i rutiner och beteenden kan smyga sig på utan att någon egentligen reflekterar över det i stunden.
Känslan försvinner gradvis
Det är allt vanligare att långa relationer avslutas utan några stora gräl, dramatisk otrohet eller plötsliga kriser.
Det skriver hälsosajten MåBra.
Istället uppstår en tyst separation där två personer långsamt glider ifrån varandra tills det känslomässiga bandet helt bryts.
Maria var i ett förhållande där vardagen fylldes av pussel med barn och jobb tills hon insåg att hon beann sig på autopilot.
Känslan av ensamhet växte sig allt starkare och till slut tog hon beslutet att lämna.
Maria beskriver tankarna som dök upp innan det slutgiltiga beslutet togs i relationen.
”Jag ville inte stanna i ett ingenmansland i flera år till eller leva i en relation där jag mådde dåligt bara för att upprätthålla bilden av en fungerande familj”
För Anna tog det över tio år av tvivel innan hon tog steget efter ett kvarts sekel tillsammans med sin man.
Frånvaron av gemensamma samtal och avsaknaden av intimitet gjorde att kärleken till slut rann ut i sanden.
Varningssignaler i vardagen
Psykoterapeuter menar att avståndet ofta växer när par slutar prata om vad som faktiskt saknas i förhållandet.
Brist på energi gör att många väljer den väg som kräver minst ansträngning för stunden.
När sarkasm och förakt börjar ta plats är det ett allvarligt tecken på att förhållandet inte mår bra.
Att uppleva att familjelivet mer liknar ett projekt än en känslomässig resa är ytterligare en tydlig signal.
Legitimerade psykoterapeuten Malin Drevstam förklarar hur man kan närma sig ämnet om man vill försöka rädda situationen.
”Man kan säga: ”Jag tycker att det här är jättesvårt att prata om. Jag har gruvat mig över hur jag ska ta upp det. Men jag skulle vilja prata om hur vi har det.””
För vissa kan ett vänskapsförhållande fungera utmärkt om båda är överens om det valet.
Det viktigaste är att inte låta avståndet växa helt omedvetet utan att man faktiskt pratar med varandra i tid.
