Ny svensk studie om unga tjejer: Därför väljer de kända influerare framför läkare och sjukvård

Det läggs mycket tid på att skrolla igenom korta videoklipp och följa olika profiler på nätet.

Många föräldrar och vuxna funderar ofta över hur den digitala närvaron faktiskt påverkar tonåringars mående. 

Skärmtid är ett återkommande samtalsämne runt många middagsbord.

Debatten i samhället handlar ofta om förbud och risker med det ständiga uppkopplade livet. 

Det finns dock nyanser som sällan kommer fram i den allmänna diskussionen.

Forskare vid Linköpings universitet har intervjuat 38 gymnasietjejer om hur de ser på kända nätprofiler som delar med sig av sitt mående.

Det skriver Forskning.se.  

Studien visar att personliga berättelser på nätet ger ett stöd som den traditionella hälso- och sjukvården ibland missar att ge.

Ungdomarna upplever en tillgänglighet och gemenskap hos profilerna som skapar stark tilltro.

”Man lyssnar ju hellre på en influencer än en doktor,” säger en av tjejerna i studien.

Samtidigt finns det en god förståelse för att profilerna driver kommersiella företag. Kritiska röster höjs direkt om reklamen blir för uppenbar i klippen.

Dubbla signaler på nätet

Flickorna i undersökningen ser både fördelar och nackdelar med den stora öppenheten. 

Det finns en risk att det skapas en negativ förväntan på att alla unga tjejer ska drabbas av måendemässiga problem.

Det finns även en tendens att starka begrepp som ångest och depression används allt för lättvindigt i klippen.

Däremot lägger de intervjuade tjejerna ansvaret på individen själv. 

Den som blir påverkad negativt förväntas själv välja bort innehållet från sin skärm.

Forskarna påpekar att synsättet speglar hur samhället i dag ofta lägger hela ansvaret för välmåendet på den enskilda personen.

Unga är kritiska

Studien lyfter fram att unga inte bara är passiva mottagare utan kan analysera innehållet på ett moget sätt. 

Det är avgörande att förstå båda sidor av frågan för att kunna stötta ungdomar i deras digitala vardag.

”Det är superviktigt att förstå båda delarna, annars kan vi aldrig hjälpa unga att förhålla sig till internet och sociala medier, säger Anette Wickström.”

Forskargruppen går nu vidare med en motsvarande undersökning som ska fokusera på tonårskillar och deras upplevelser.

Hit vänder du dig

Om du eller någon närstående mår dåligt finns det flera sätt att få hjälp och stöd.

Vid akuta situationer eller vid fara för liv ska du alltid ringa nödnumret 112 för att få omedelbar hjälp.

För rådgivning och hänvisning till rätt vårdinstans kan du ringa 1177 eller besöka deras webbplats. Där får du kontakt med sjuksköterskor som kan guida dig vidare i vården.

Om du vill prata med någon anonymt finns det flera stödlinjer att kontakta. Mind driver Självmordslinjen på telefonnummer 90101 samt en chatt på nätet.

För unga upp till 18 år finns Bris tillgängligt via telefonnummer 116 111 eller genom deras chatt på hemsidan.

Det går också bra att kontakta din lokala vårdcentral för att få en första bedömning och samtalstid hos en psykolog eller kurator.