Mimmo Wiestål Fischetti
Att få problem med ögonen kan snabbt påverka stora delar av vardagen.
Läsning, arbete och studier kan plötsligt bli betydligt mer ansträngande.
Ljuskänslighet och trötta ögon är besvär som många någon gång har upplevt.
För vissa går problemen över snabbt, medan andra får kämpa betydligt längre.
Situationen blir extra svår när undersökningar inte visar något tydligt fel.
Nu har svenska forskare hittat nya ledtrådar som kan hjälpa en grupp patienter.
Svårt att upptäcka
Forskare vid Linköpings universitet har undersökt 100 personer som fått långvariga ögonbesvär efter mild covid 19.
Problemen hade funnits mellan tre månader och tre år. Var tredje deltagare var helt eller delvis sjukskriven.
Besvären omfattade bland annat ögonsmärta, stark ljuskänslighet, problem med att läsa och svårigheter att fokusera blicken.
En kontrollgrupp med 32 personer som haft mild covid 19 utan efterföljande ögonbesvär ingick också.
Vanliga ögonundersökningar kunde inte visa vad som låg bakom problemen.
Först när forskarna använde mer avancerade metoder hittades mätbara avvikelser, enligt Linköpings universitet.
”Vi fann att problemen som de drabbade upplevde gick att mäta med objektiva tester.
Men standardtesterna visade ingenting.
Det krävdes specialiserade undersökningar för att hitta avvikelserna.
När vi gjorde dem föll pusselbitarna på plats och vi fann förklaringar till symtomen, säger Neil Lagali.”
Forskarna såg bland annat långvarig inflammation och förändringar i funktioner som styrs av nerver kopplade till hjärnan.
Ny modell framtagen
Analyser av tårvätska visade även ett ovanligt proteinmönster kopplat till nerver och immunceller.
Resultaten stämde överens med fynd från avancerad mikroskopi av ögonen.
Forskarna kunde också se att pupillerna släppte in för mycket ljus.
Den försämrade pupillfunktionen hade samband med bland annat huvudvärk samt problem med läsning och fokusering.
Hos vissa deltagare fungerade inte heller samspelet mellan ögonen normalt.
Forskarna bedömer att nerver som styr ögonmusklerna kan ha påverkats.
Utifrån resultaten har forskargruppen tagit fram två modeller för diagnostik.
Den ena bygger på utrustning som ofta finns vid större akademiska ögonkliniker.
Den andra kompletterar mätningarna med proteinvärden från tårvätska och gav högre träffsäkerhet.
Studien har publicerats i Nature Communications och finansierats av Vetenskapsrådet.
Forskarna hoppas att resultaten ska göra det lättare att identifiera drabbade och på sikt bidra till bättre behandling.
