Filip Wollin
Ett vanligt misstag i hemmet kan bli betydligt dyrare än många tror.
Priserna har stigit på flera fronter, och allt fler har därför börjat se över vart pengarna egentligen tar vägen i vardagen.
Även små besparingar kan göra stor skillnad i längden. Därför kan det vara värt att titta närmare på sådant i hemmet som riskerar att leda till onödiga kostnader.
Ett problem som många missar
Luft i elementen brukar främst ses som ett komfortproblem.
Elementet blir inte ordentligt varmt och rummet kan kännas kallare än det borde.
En nyligen avslutad studie som genomförts i samarbete mellan Danmarks Tekniska Universitet, DTU, och Brunata visar dock att konsekvenserna kan vara större än så.
Luft i elementen påverkar nämligen både hur mycket värme de avger och temperaturen på fjärrvärmevattnet som skickas tillbaka till systemet.
Det kan i sin tur påverka kostnaden för uppvärmningen.
När luft samlas i ett element kan det varma vattnet inte cirkulera över hela värmeytan. Elementet avger då mindre värme, vilket kan göra att den boende skruvar upp termostaten för att kompensera.
Följden kan bli att fjärrvärmevattnet skickas tillbaka med högre temperatur än om elementet hade fungerat som det ska.
Just returtemperaturen är viktig eftersom flera fjärrvärmebolag använder ekonomiska incitament för att få kunderna att kyla ner fjärrvärmevattnet så effektivt som möjligt.
En för hög returtemperatur kan därför innebära en extra avgift, medan god avkylning på vissa håll kan belönas.
”Det nya är att vi kan koppla det den boende upplever som ett element som bara fungerar till hälften till en mätbar konsekvens i värmesystemet. Nu kan vi faktiskt se och mäta vad som händer när ett element inte luftas”, säger Michele Tunzi, lektor vid DTU:s institut för byggteknik och mekanisk teknik.
Så mycket kan returtemperaturen påverkas
För att undersöka effekten närmare genomförde forskarna från DTU kontrollerade försök på ett system med 40 element vid INRiM:s testanläggning i Turin.
Med hjälp av värmekameror blev skillnaden tydlig. På element där det fanns luft förblev stora delar av värmeytan kalla.
På två element med tydliga luftansamlingar uppmättes skillnader i returtemperaturen på 6,6 respektive 10 grader jämfört med när det inte fanns någon luft i elementen.
”Det intressanta är att vi nu kan se ineffektiv uppvärmning som något mer än att en boende fryser. Det kan även få ekonomiska konsekvenser utöver själva komfortproblemet”, säger Kees van der Veer, fackexpert och VP Group IT på Brunata, och fortsätter:
”Om problemet finns kvar under hela uppvärmningssäsongen kan det påverka den genomsnittliga returtemperaturen, som flera fjärrvärmebolag använder vid debiteringen.”
Resultaten pekar även på en större utmaning för fastighetsförvaltare.
I ett värmesystem som inte var hydrauliskt balanserat fick ett element med luft ett högt vattenflöde. Effekten kunde därefter även spåras i returtemperaturen i stigarledningen.
Luft i element och dålig hydraulisk balans kan alltså förstärka varandra. Ett problem i ett enskilt element kan därmed vara ett tecken på att hela värmesystemet behöver ses över.
En kostnad som sällan märks
För fastighetsförvaltare är studiens resultat särskilt intressanta eftersom eventuella extra kostnader till följd av en hög returtemperatur hamnar i fastighetens totala uppvärmningskostnad och fördelas mellan de boende.
Den enskilda hyresgästen ser därför inte nödvändigtvis att ett dåligt fungerande element har bidragit till en högre värmeräkning.
Studien visade dessutom att luft i element kan påverka mätningen av värmeförbrukningen. Om värmemätaren sitter på en del av elementet som blir ovanligt varm eller kall på grund av luften kan förbrukningen registreras på ett missvisande sätt.
”I början av uppvärmningssäsongen bör man se till att elementen är luftade, att trycket är korrekt och att systemet är i balans. Systemet går inte nödvändigtvis sönder om man låter bli. Problemet är att energin kan användas ineffektivt under en hel säsong och att man i slutändan får betala för det”, säger Kees van der Veer.
