Jens Asbjørn Bøgen
Rysslands krigsekonomi drivs av löner, kontrakt och i allt högre grad av sedlar som rör sig utanför banksystemet.
Sedan januari har cirka 2,5 biljoner rubel i kontanter samlats utanför de ryska bankerna, och centralbanken uppmanar nu kreditinstitut att pressa sina kunder om varifrån dessa sedlar kommer.
Åtgärden förklarades denna vecka av en högt uppsatt representant från Rysslands centralbank vid ett bankforum i Moskva, rapporterar den ryska ekonomitidningen RBK med hänvisning till det oberoende exilmediet The Insider.
Bogdan Sjablja, chef för Rysslands centralbanks avdelning för finansiell övervakning och valutakontroll, uppgav vid det internationella bankforumet som arrangerades av Association of Russian Banks att över 380 miljarder rubel i kontanter hade satts i omlopp bara i september, fram till den 22 i månaden.
Tillsynsmyndigheten kommer att skicka nya riktlinjer till bankerna för att kontrollera ursprunget till stora kontantbelopp och planerar att föreslå ändringar i den ryska lagen om penningtvätt, känd som 115-FZ.
Sjablja sade att bankerna bör granska medlens ursprung innehållsmässigt, inte bara formellt, och stoppa penningtvätt.
Han hänvisade till grossist- och detaljhandelsmarknader samt vad han kallade illegala kryptovalutabörser i Moskva som de huvudsakliga kanalerna genom vilka oövervakade kontanter kommer in i systemet.
En sommar av kontantuttag
Ökningen följer en utveckling som redan syntes under sommaren. En analys publicerad i slutet av augusti av The Moscow Times visade att hushållens och företagens kontantinnehav hittills under 2026 har ökat med 2,1 biljoner rubel – den största ökningen sedan det fullskaliga kriget började. Sberbank prognostiserar en ökning av kontantomloppet med 3,8 biljoner rubel för hela året.
Analytiker som citerades av mediet tillskrev trenden höjningen av den ryska mervärdesskatten från 20 till 22 procent i januari i år, vilket driver fler småföretag till affärer på den grå marknaden för att slussa pengar förbi bankernas bokföring.
Störsändare för mobilsignaler, som används för att avvärja ukrainska drönare, har upprepade gånger satt kortterminaler ur funktion i ryska städer, och utresande invånare har fört kontanter utomlands eftersom ryska bankkort inte längre fungerar utomlands.
Räntor oförändrade, inflationen ihållande
Centralbanken försöker styra ekonomin utan att sänka lånekostnaderna.
Den 11 september lämnade den styrräntan oförändrad på 14 procent – den första pausen efter en serie räntesänkningar – och motiverade detta med en årlig inflation på 6,3 procent per den 7 september samt ett aktuellt pristryck som ”väsentligt ökat” under de senaste månaderna.
Centralbankschefen Elvira Nabiullina förklarade för journalister att ”andrahandseffekter” av Rysslands bränslebrist skulle sprida sig via transportkostnaderna till en bredare varukorg, enligt The Moscow Times.
Bankens nästa räntemöte är planerat till den 23 oktober.
