Jens Asbjørn Bøgen
Diplomater uppger att det pågår informella diskussioner på arbetsnivå om hur trupper och förnödenheter ska förflyttas om Baltikum eller Polen attackeras.
Längs Natos östra flank har alliansens och EU:s regeringar under sommaren utbytt varningar om drönare över Polen, mordbränder vid försvarsanläggningar och störningar nära sina gränser.
Det offentliga språkbruket har varit försiktigt. Bakom stängda dörrar skissar tjänstemän nu på hur alliansen skulle agera om något av detta skulle övergå till en fullskalig attack.
Denna planering sker via informella kanaler mellan Nato- och EU-huvudstäder, rapporterar RFE/RL, baserat på intervjuer med underrättelsetjänstemän, diplomater och baltiska ledare.
Diplomater uppger för mediebolaget att arbetet för närvarande består av informella diskussioner på arbetsnivå om hur trupper och förnödenheter ska förflyttas om Baltikum eller Polen attackeras, utan att några officiella riktlinjer eller konkreta förberedelser ännu finns på plats.
Lettlands president Edgars Rinkēvičs sade till RFE/RL vid FN:s generalförsamling den 21 september att hotet inte längre är teoretiskt.
”Vi talar inte om ett konventionellt krig. Vi talar om alla typer av provokationer, alla typer av sabotagehandlingar, alla typer av tester, och definitivt är detta något som redan sker just nu”, sade han.
Narva-scenariot
Den mest diskuterade modellen i dessa samtal är vad tjänstemän kallar Narva-scenariot, en möjlig rysk åtgärd mot den lilla estniska gränsstaden där en stor andel av invånarna är etniska ryssar.
Analytiker som citeras av RFE/RL menar att Moskva skulle kunna iscensätta ett hybridövertagande där, liknande det på Krim 2014, och utmana Nato att utlösa artikel 5 över en landremsa som de flesta medlemsländer skulle ha svårt att placera på en karta.
Rinkēvičs var tydlig med var gränsen går. ”Vår del av Europa försöker vara så redo som möjligt. Men se här, om Ryssland inleder en missilattack, då är det absolut tydligt att detta är artikel 5”, sade han.
Estlands utrikesminister Margus Tsahkna erbjöd en mer avvägd bedömning från Tallinn. ”Vår underrättelsetjänst ser inga allvarliga militära rörelser på andra sidan våra gränser eftersom Ryssland är fast i Ukraina”, sade han till RFE/RL, samtidigt som han varnade för att ”vi måste vara redo att agera enat”.
Vad ISW förmedlar till beslutsfattare
Den underrättelsebild som europeiska planerare arbetar utifrån bygger till stor del på en bedömning från Institute for the Study of War (ISW) den 24 september.
Deras projekt ”Defense of Europe” beskriver ett Ryssland som agerar ”inom en krigsram mot Europa medan Europa fortsätter att fungera inom en fredsram”.
ISW katalogiserar mordbränder vid försvarsindustrier, järnvägssabotage på hjälptransporter till Ukraina, drönarintrång i Natos luftrum och cyberattacker mot infrastruktur i Polen, Danmark och Norge.
Två Kreml-mål genomsyrar kampanjen, hävdar rapporten: att minska det europeiska stödet till Kiev och att splittra Natos löfte om kollektivt försvar inifrån.
USA flyttar in i Polen
Den amerikanska delen av svaret är en permanent armébas i Polen. President Donald Trump sade den 17 september att ”stora framsteg görs mot att etablera en amerikansk armébas i Polen” och att ”platsen kommer att tillkännages mycket snart”.
Polens president Karol Nawrocki berättade för reportrar den 23 september att projektet är bekräftat och att amerikanska konsulter redan har besökt möjliga platser.
Warszawa har föreslagit namnet ”Fort Trump”. Omkring 10 000 amerikanska soldater befinner sig för närvarande i Polen på rotationsbasis.
