Filip Wollin
Riksbanken varnar för svenskarnas stora beroende av BankID.
Mobilen används i dag till en stor del av det som tidigare krävde ett besök på banken, ett telefonsamtal eller en underskrift på papper.
Räkningar betalas, avtal signeras och många myndighetsärenden kan skötas direkt i mobilen.
För att det ska fungera krävs ofta att man kan legitimera sig digitalt. Där har BankID fått en mycket stark ställning i Sverige.
Enligt Riksbanken är BankID den klart vanligaste e-legitimationen i landet. Det är också den enda e-legitimationen som i dag kan användas för betalningar.
BankID hade 8,7 miljoner unika användare under 2025. Enligt företaget har 99,9 procent av alla folkbokförda personer mellan 18 och 67 år BankID.
Alla kan inte få BankID
Samtidigt finns det personer som inte har tillgång till tjänsten.
Riksbanken lyfter bland annat fram att personer som saknar svenskt personnummer inte kan få BankID.
Det finns också grupper där betydligt färre använder BankID än i befolkningen i stort.
I undersökningen Svenskarna med funktionsnedsättning och internet hade 83 procent av personerna med funktionsnedsättning BankID. I jämförelsegruppen var motsvarande siffra 97 procent.
Bland personer med intellektuell funktionsnedsättning hade 63 procent BankID. Även bland äldre är användningen lägre än bland yngre, enligt Riksbanken.
Att stå utan e-legitimation kan göra många vardagliga ärenden betydligt krångligare. Det kan till exempel bli svårare att göra betalningar via internetbanken, använda Swish eller handla på nätet.
I vissa fall kan banker erbjuda andra sätt att identifiera sig, exempelvis med en personlig kod.
Riksbanken pekar samtidigt på ett annat problem: att en så stor del av de digitala betalningarna är beroende av BankID.
Det gör systemet sårbart om tjänsten skulle drabbas av störningar. Riksbanken vill därför se fler alternativ både för digital identifiering och för betalningar.
Då kommer den nya e-legitimationen
Ett sådant alternativ är på väg.
Polismyndigheten arbetar med en statlig e-legitimation som enligt plan ska lanseras den 1 december i år.
Den ska heta SverigeID och ha den högsta säkerhetsnivån. Svenska medborgare ska kunna ansöka om tjänsten, liksom personer som är folkbokförda i Sverige men saknar svenskt medborgarskap.
Riksbanken anser att en statlig e-legitimation som också kan användas för betalningar skulle kunna göra systemet mindre sårbart.
Det skulle också ge fler människor möjlighet att legitimera sig digitalt och skapa ett alternativ när andra tjänster tillfälligt ligger nere.
Regeringen har tidigare beskrivit satsningen som ett sätt att göra elektronisk identifiering tillgänglig för fler och minska det digitala utanförskapet.
BankID kommer sannolikt att fortsätta användas av miljontals svenskar, men SverigeID kan bli ett viktigt alternativ för personer som saknar BankID och för dem som av andra skäl har svårt att använda tjänsten.
