Filip Wollin
Vatten och avlopp kan på vissa håll kosta omkring 11 000 kronor mer om året.
De senaste åren har maten blivit dyrare och elräkningen skjutit i höjden, vilket rört upp känslor och ständigt skapat nya debatter.
Det finns dock även andra utgifter som kan påverka hushållsekonomin, utan att man tänker särskilt mycket på dem.
En sådan kostnad är vatten och avlopp. Avgiften varierar kraftigt beroende på var i Sverige man bor, och i vissa kommuner har den blivit betydligt högre på senare år.
Enligt Nils Holgersson-rapporten är Trosa en av landets dyraste kommuner. Där ligger årskostnaden för vatten och avlopp på omkring 14 300 kronor för en normalstor lägenhet.
I Fagersta är motsvarande kostnad cirka 3 400 kronor. Det skiljer alltså nästan 11 000 kronor om året mellan de båda kommunerna.
Även Vaxholm, Gnesta, Norrtälje, Värmdö och Nordanstig hör till de dyraste kommunerna, medan Solna och Sorsele finns bland de billigaste.
Kraftiga höjningar i flera kommuner
Skillnaderna är inte det enda som sticker ut i undersökningen. Under 2026 har VA-taxan höjts med minst tio procent i 94 svenska kommuner.
I genomsnitt ökar avgiften med 7,3 procent i landet, men på vissa håll är höjningarna betydligt större.
Allra störst är ökningen i Ljungby, där avgiften stiger med hela 61 procent. Därefter följer Pajala med 57 procent och Habo med 30 procent.
Enligt Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten, får den som bor i en normalstor villa i genomsnitt betala omkring 11 500 kronor om året för vatten och avlopp.
Det är ungefär 1 000 kronor mer än under 2025.
För den som bor i hyresrätt eller bostadsrätt kan de ökade kostnaderna i stället märkas genom en högre hyra eller månadsavgift.
Därför väntas avgifterna fortsätta stiga
Bakom de stigande avgifterna ligger bland annat ett omfattande behov av att rusta upp Sveriges vatten- och avloppssystem.
Enligt Pär Dalhielm behöver Sverige investera uppemot 600 miljarder kronor i ledningar, vattenverk och reningsverk fram till 2040.
Han berättar för Nyheter24 att stora delar av infrastrukturen är i behov av förnyelse.
Samtidigt ser förutsättningarna olika ut runt om i landet. I kommuner med få invånare kan långa ledningsnät innebära höga kostnader som måste fördelas på relativt få hushåll.
På andra håll kan en växande befolkning kräva större anläggningar. Även gamla ledningar och skärpta krav på vattenrening bidrar till att driva upp kostnaderna.
Att försöka spara vatten är inte heller någon garanti för att avgiften blir lägre. En stor del av kostnaderna är nämligen fasta, eftersom ledningar, personal och reningsverk behövs oavsett hur mycket vatten hushållen använder.
På längre sikt kan en minskad vattenförbrukning däremot bidra till att behovet av nya anläggningar blir mindre.
Björn Berggren, ordförande för gruppen bakom Nils Holgersson-rapporten, befarar enligt Nyheter24 att svenska hushåll kommer att få räkna med fortsatta kraftiga höjningar.
