Jens Asbjørn Bøgen
Skeppet tros ha transporterat olivolja, vin och kåda, men analysresultaten inväntas fortfarande.
Utanför en kuststräcka i södra Turkiet, där kalkstensklippor har slukat skepp i årtusenden, har dykare kommit upp till ytan med något ovanligt.
Vraket ligger utanför Kekova, väster om semesterorten Antalya, där docent Hakan Öniz från Akdeniz-universitetet först lokaliserade det under en undersökning 2024. Inget träskrov har överlevt.
Vad som återstår på havsbotten, ungefär 30 meter under ytan, är en samling kringspridda stora förvaringskrus och tre tunga stenankare, även om det ännu inte är bekräftat att ankarna hör till det nyupptäckta vraket.
Det är keramiken som har gjort fyndet till något som potentiellt kan skriva om den tidiga sjöfartens historia. I en artikel i The Conversation daterar Karin Sowada, arkeolog vid Macquarie University, preliminärt vraket till mellan 2700 och 2400 f.Kr., för ungefär 4 500 år sedan. Det placerar skeppet i den tidiga bronsåldern, samtida med byggarna av den stora pyramiden i Giza.
Om dateringen håller är Kekova-fartyget äldre än vraket utanför Dokos i Grekland, som länge har ansetts vara det äldsta kända skeppsvraket med sina omkring 4 200 år.
Lasten som avslöjade det
Fler än 20 av amfororna har undersökts hittills, från ett fält med över 30 flatbottnade krus med två handtag. Många har ett upphöjt horisontellt lerband runt den bredaste delen. Sowada sade till The Weekly Times att hon anser att fyndet saknar motstycke: ”Jag anser att vi kan säga att detta är det äldsta skeppsvraket.”
Genombrottet kom när Öniz team matchade amforornas former med kärl som avbildats i egyptiska arkeologiska rapporter. ”Vi blev senare entusiastiska när vi såg samma amforaformer i en publikation om egyptisk arkeologi och återvände till platsen. De liknade verkligen dem som hittats vid Gizapyramiderna i Egypten”, sade han till BBC.
Rester inuti vissa kärl tyder på olivolja, vin eller kåda, rapporterade tidskriften Archaeology. Ett kärl har nio markeringar och två borrade hål vars syfte man fortfarande försöker fastställa.
Vart det var på väg
Teamet tror att det ungefär nio meter långa skeppet seglade från en levantinsk hamn, i vad som i dag är Libanon, Syrien eller Israel, på väg mot nordvästra Turkiet eller Kreta, när besättningen under en storm försökte söka lä vid Kekova och drevs upp på klipporna.
Sowada och Öniz har manat till försiktighet och påpekat att arbetet med datering och analys av resterna fortfarande inte är slutfört. En fullständig akademisk publikation väntas efter ytterligare utgrävningssäsonger.
