Kenneth Glad
Att återhämta sig från psykisk ohälsa innebär ofta att ägna timmar åt att prata om sina besvär. Patienter sitter i små samtalsrum, väntar på att medicinen ska få effekt och låter diagnosen prägla samtalen. Men på ett danskt sjukhus prövas ett helt annat sätt att stärka den psykiska hälsan, där fokus flyttas från sjukdomen.
För ungefär tio år sedan gick psykiatern Birgit Bundesen genom korridorerna på en dansk psykiatrisk avdelning och kände sig djupt frustrerad. Den sterila, kliniska miljön på Psykiatrisk Center Amager erbjöd få möjligheter till mental stimulans. Många unga patienter gjorde inte mycket annat än att röka, ta sin medicin och diskutera symtom med personalen.
Sjukdomen kom att dominera deras identitet och lämnade knappt något utrymme för personlig utveckling. Sjukhuset erbjöd fysisk träning, men få aktiviteter som kunde stimulera patienternas tankar och utmana deras intellekt.
”Jag tyckte att det var resursslöseri att de bara satt på sina rum och tänkte på sjukdom”, berättade Bundesen för vetenskapssajten Videnskab. Hon ville förändra situationen och bryta det ständiga grubblandet.
Därför tog hon med sig några gamla pussel till avdelningen och började så småningom använda litteratur för att stimulera patienternas tankar. Målet var att hitta ett sätt att hjälpa dem utan att allt skulle kretsa kring diagnoser och medicinering.
Penna och papper
År 2017 startade psykiatern ett nytt upplägg med skrivgrupper för att pröva sin idé. Hon anlitade en etablerad författare för att leda övningarna, medan en terapeut fanns till hands för att stötta deltagarna vid behov.
Grundreglerna är förvånansvärt tydliga och följs noggrant. En skrivövning kan exempelvis gå ut på att beskriva ett sovrum från barndomen med hjälp av olika sinnesintryck, men utan att gå in på personliga trauman eller kliniska diagnoser.
Allt kretsar kring ordval, meningsbyggnad och litterära grepp. Genom att hålla fast vid dessa ramar uppmuntras deltagarna att använda sin fantasi och rikta uppmärksamheten mot själva skrivandet i stället för den vanliga behandlingsrutinen.
Förändringen kan ofta märkas snabbt. Personer som normalt kämpar med svår apati och har svårt att komma i gång med dagen kan plötsligt visa stort engagemang och vilja läsa upp sina texter för de andra deltagarna.
Att bli författare
Under några timmar får deltagarna vara författare i stället för patienter och lämna sina diagnoser åt sidan. De blir en del av en levande gemenskap som bygger på kreativitet och respons på varandras texter, snarare än på gemensamt lidande och gruppterapi.
Dessa kliniska observationer blev utgångspunkten för en omfattande forskningssatsning med stöd av det nybildade Center for Arts and Mental Health. Bundesen leder nu forskningsprojektet Rewritalize, som undersöker om kreativt skrivande kan leda till mätbara förbättringar av den psykiska hälsan.
En mindre studie från 2024 med patienter med schizofreni visade lovande resultat. Deltagarnas kliniska symtom minskade över tid, däribland så kallade negativa symtom som social tillbakadragenhet och minskat känslouttryck. Samtidigt förbättrades deras självkänsla.
Väntar på bevisen
Men forskarna behöver fortfarande starkare vetenskapliga belägg innan skrivande kan bli en etablerad del av den psykiatriska behandlingen. För att undersöka effekten genomförde de nyligen en omfattande randomiserad, kontrollerad studie med 336 patienter vid sex psykiatriska center i Danmark. Deltagarna delades in i grupper där vissa fick delta i kreativa skrivövningar medan andra fick sedvanlig vård.
Resultaten håller fortfarande på att analyseras. ”Vi räknar på det nu, så det ska bli spännande att se vilka resultat vi får fram”, sade Bundesen i vetenskapspodden Brainstorm.
Väntan på konkreta resultat närmar sig sitt slut, och de slutliga siffrorna kan få betydelse för hur liknande insatser används och finansieras inom vården i framtiden. Under tiden fortsätter skrivgrupperna att träffas varje vecka runt om i landet.
En enkel anteckningsbok och några tydliga kreativa ramar kan kanske hjälpa patienterna att återta kontrollen över sina liv. Men hur stor betydelse skrivandet faktiskt har återstår att fastställa.
