Startsida Politik Mellanårsvalet förklarat: Vad händer egentligen om Demokraterna tar tillbaka kongressen?

Mellanårsvalet förklarat: Vad händer egentligen om Demokraterna tar tillbaka kongressen?

US Congress
Shutterstock

En demokratisk seger i kongressen skulle bryta Republikanernas kontroll över lagstiftningsarbetet och utlösa omedelbara utredningar med höga insatser mot Donald Trump.

Mellanårsval avgör betydligt mer än bara vilka som fyller platserna i kongressen; de sätter villkoren för de två sista åren av ett presidentskap.

Om demokraterna återtar majoriteten i antingen representanthuset eller senaten kommer maktbalansen i Washington att förändras dramatiskt från dag ett.

Vartannat år hålls mellanårsval halvvägs genom en presidents fyraåriga mandatperiod.

Väljarna utser samtliga 435 ledamöter i representanthuset, medan ungefär en tredjedel av senatens 100 platser står på spel.

Till skillnad från presidentval avgör mellanårsvalen inte vem som sitter i Vita huset, men de kan i grunden förändra vilket parti som kontrollerar kongressen och hur mycket inflytande presidenten har över den lagstiftande agendan.

Enligt rapportering från The Guardian skulle en demokratisk majoritet i representanthuset beröva republikanerna möjligheten att driva igenom lagstiftning på egen hand.

Viktiga presidentsatsningar skulle kunna stoppas helt, vilket tvingar fram förhandlingar om statsbudgeten över partigränserna.

Samtidigt skulle oppositionen ta över ordförandeposterna i viktiga utskott, vilket ger dem befogenhet att utfärda stämningar och förelägganden, begära ut hemligstämplade handlingar samt kalla höga tjänstemän till uppmärksammade offentliga utfrågningar.

I senaten står andra saker på spel. Här ligger makten att godkänna presidentens utnämningar, inklusive federala domare, ambassadörer och regeringsmedlemmar.

En oppositionskontrollerad senat skulle kunna fördröja eller blockera Vita husets nomineringar på obestämd tid.

Fokus på Trump: Utredningar och hot om riksrätt

Enligt rapporteringen från The Guardian förbereder ledande demokratiska lagstiftare redan en rad omfattande utredningar.

Kongressledamot Robert Garcia, den högst rankade demokraten i tillsynsutskottet (Oversight Committee), har placerat familjen Trumps affärsverksamhet högst upp på sin dagordning.

Samtidigt kräver utskottsmedlemmar insyn i utländska affärskopplingar som involverar presidentens svärson Jared Kushner och hans son Donald Trump Jr.

Även försvarsdepartementet kommer att granskas hårt. Kongressledamot Jason Crow har för avsikt att granska uppgifter om försvarskontrakt som tilldelats företag med kopplingar till familjen Trump.

Dessutom ökar trycket på justitiedepartementet att visa full transparens gällande miljontals akter kopplade till Jeffrey Epstein, där undanhållna handlingar och röjda offernamn har väckt ilska över partigränserna.

Möjligheten till riksrätt hägrar i bakgrunden. Medan Demokraternas gruppledare i representanthuset, Hakeem Jeffries, understryker att inga alternativ har uteslutits, har Republikanernas gruppledare Steve Scalise varnat för att ett riksrättsförsök kan inledas redan ”dag ett”.

Ett låst lagstiftningslandskap

Historien visar hur snabbt spänningarna kan trappas upp, enligt The Guardian.

När demokraterna tog över representanthuset 2018 under Donald Trumps första mandatperiod ledde månadslånga utskottsutredningar om hans affärer och Ukrainaskandalen till formella riksrättsåtal, följt av en andra riksrättsprocess 2021. I båda fallen friades han i senaten.

Även om republikanerna lyckas behålla knappa majoriteter i båda kamrarna kommer regeringsmakten att förbli bräcklig.

Med en hårfin marginal kan enbart en handfull upproriska ledamöter lamslå lagstiftningsarbetet och tvinga partiledarna till plågsamma eftergifter vid varje votering i kammaren.

Ads by MGDK