Kenneth Glad
Mänskligheten har alltid drömt om att korsa de enorma avstånden mellan planeterna. Nu vill en privatfinansierad grupp förvandla den gamla drömmen till verklighet. Tidsplanen är häpnadsväckande.
Rymdsonden Fermi Explorer kan skjutas upp mot Alpha Centauri om bara tre år. Det välkända stjärnsystemet ligger ungefär fyra ljusår från jorden.
Den lilla rymdfarkosten står inför en resa som beräknas ta 80 000 år. Projektets grundare söker för närvarande privata investerare som kan finansiera hela budgeten på 15 miljoner dollar, skriver Videnskab.
Den brittiske fysikern Philip Johnston ligger bakom projektet. Han har tidigare varit med och grundat ett kommersiellt företag med målet att placera datacenter i omloppsbana runt jorden.
Att tänja på gränserna
Sonden har fått sitt namn efter Fermis paradox. År 1950 ställde den italienske fysikern Enrico Fermi den berömda frågan ”Var är de?” när han diskuterade den till synes märkliga frånvaron av utomjordiskt liv.
Det nya uppdraget kommer inte att besvara denna kosmiska fråga. I stället blir det ett symboliskt första steg mot verklig interstellär utforskning.
Att bygga en rymdfarkost med en begränsad budget kräver stora kompromisser. Sonden kommer att väga endast 150 kilogram och ha en liten metallåda som nyttolast, med plats för ett kilogram utrustning.
För att nå den djupa rymden behöver farkosten en tillförlitlig jonmotor som använder xenongas som drivmedel. Motorn ska ge sonden den framdrivning som krävs för den långa resan.
Kraft i mörkret
Den långa resan börjar faktiskt med att sonden flyger nära solen. Genom att aktivera motorn nära den glödheta stjärnan kan farkosten få en kraftig hastighetsökning tack vare ett fysikaliskt fenomen som kallas Oberth-effekten.
Rymdfarkosten ska upprepa dessa extrema manövrer nära solen under 12 år. Om allt går enligt plan kommer den att ha uppnått tillräckligt hög hastighet för att lämna solsystemet senast 2043.
Forskarna på jorden kommer inte att kunna följa den lilla farkostens färd. Utrustningen ombord ska enbart innehålla meddelanden till den som eventuellt hittar sonden i en avlägsen framtid.
En lång väntan på framtiden
Enligt Videnskab är bemannade interstellära resor fortfarande omöjliga med dagens teknik. Den energi som skulle krävas för att förflytta ett tungt, bemannat rymdskepp i hög hastighet skulle vida överstiga hela länders årliga energiförbrukning.
Långsammare rymdfärder har dock en betydande fördel. En sond som färdas i lägre hastighet skulle tillbringa flera månader med att passera genom Alpha Centauri-systemet, vilket skulle ge artificiell intelligens gott om tid att observera planeterna.
Att stanna vid slutdestinationen är däremot inte möjligt. Rymdfarkosten kan helt enkelt inte bära med sig de enorma bränslemängder som skulle krävas för att bromsa in. Tills vidare får mänskligheten därför förlita sig på robotambassadörer för att ta sig över de väldiga avstånden i rymden.
