Jens Asbjørn Bøgen
Fyra år in i kriget håller Kyivs väg till Bryssel på att få en konkret milstolpe som den aldrig tidigare har haft.
EU-kommissionen offentliggör sitt årliga utvidgningspaket på onsdagen den 4 november, och för första gången väntas dokumentet innehålla ett indikativt slutdatum för Ukrainas anslutningsförhandlingar. Rapporten publiceras jämsides med parallella färdplaner för Moldavien, Montenegro och Albanien.
EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos kommer att presentera paketet i Bryssel, ett paket som omfattar tio kandidatländer och potentiella kandidatländer. Av de fyra främsta kandidatländerna väntas Ukraina få det senaste beräknade datumet, vilket speglar omfattningen av det reformarbete som återstår.
Både Kyiv och Chisinau har satt upp en gemensam ambition att vara redo för medlemskap till 2030, en tidsplan som kommissionen offentligt har ställt sig bakom.
Moldavien har satt takten i år
Ukraina har öppnat fyra av de sex förhandlingsklustren, kluster 2 och 3, som omfattar den inre marknaden och konkurrenskraft, öppnades den 13 oktober. Tjugofyra av de 33 enskilda kapitlen är nu öppna.
Moldavien har tagit sig igenom samma kluster snabbare och med färre lagstiftningsförseningar, vilket sätter press på den sedan länge etablerade ”paketprincipen” som håller de båda ländernas ansökningar formellt sammankopplade. En frikoppling ligger på bordet så snart de interimistiska riktmärkena har uppnåtts.
Ukrainas parlament har dragit ner på takten under 2026 genom att blockera eller fördröja flera reformlagar, enligt Kyiv Independents förhandsgranskning av utvidgningsrapporten.
Klyfta i rättsstatsfrågor driver fram en ny gemensam arbetsgrupp
För att överbrygga klyftan har Kyiv och Bryssel inrättat en gemensam arbetsgrupp för rätts- och antikorruptionsreformer. ”Vi enades om att lansera en gemensam Task Force för att påskynda framstegen gällande de interimistiska riktmärkena och driva igenom nödvändiga reformer gällande rättsstaten och antikorruption”, sade Kos efter sitt samtal med Ukrainas premiärminister Serhij Koretskyj i mitten av oktober, enligt Ukrainska Pravda.
Gruppen sammanträder två gånger i veckan med målet att nå resultat under de kommande fyra månaderna, snarare än under den sedvanliga fleråriga reformcykeln.
Pressfriheten är en separat öppen fråga. Kommissionens utkast uppmärksammar stämningsansökningar, domstolsbeslut och kampanjer i sociala medier riktade mot journalister som granskar korruption.
Striden om riksåklagaren
Den skarpaste interna tvisten handlar om hur Ukraina utser sin riksåklagare. EU vill se ett meritbaserat förfarande med internationell expertmedverkan, i stället för dagens presidentutnämning som bekräftas av parlamentet.
Vice premiärminister för europeisk integration Vsevolod Chentsov, på posten sedan juli, har gjort motstånd. Han sade till Jevropejska Pravda, i kommentarer som återgetts av Kyiv Independent, att han ”varken ser behovet av eller möjligheten att hålla ett öppet urvalsförfarande” för posten, och hävdade att ett öppet förfarande skulle strida mot grundlagen.
Anastasia Radina, ordförande för parlamentets antikorruptionsutskott, lade i juni fram ett konkurrerande lagförslag som innebär att urvalet görs genom ett transparent förfarande med internationella granskare. Hon har avvisat argumenten om att tillvägagångssättet skulle vara grundlagsstridigt och sade till Kyiv Independent att ”det kan finnas olika tolkningar av riktmärket”.
Över 8 miljarder euro (8,9 miljarder dollar) i reformkopplad finansiering har redan frigjorts genom de åtgärder Ukraina har genomfört, enligt Kyiv Independent. Onsdagens färdplan kommer att visa hur mycket mer som är kopplat till de reformer som fortfarande återstår.
