Kenneth Glad
Världen förändras snabbt. Det moderna livet kräver mer av vår tid och energi än någonsin tidigare, vilket får människor att arbeta längre dagar och skrolla igenom ändlösa digitala flöden. Samtidigt pågår en genomgripande förändring i bakgrunden.
I årtionden oroade sig experter för överbefolkning. Nu går utvecklingen i motsatt riktning. Kvinnor världen över föder färre barn, och nedgången går snabbare än vad som tidigare förutspåtts.
Denna trend märks både i rika länder och i utvecklingsländer. Det globala genomsnittet har sjunkit från nästan fem barn per kvinna 1950 till drygt två i dag. Utvecklingen pressar därmed den globala fruktsamheten under den så kallade ersättningsnivån på 2,1 barn per kvinna, som krävs för att hålla befolkningen stabil på lång sikt.
Siffrorna sjunker i stora delar av världen. I länder som Thailand och Colombia ligger fruktsamhetstalet nu på ett barn per kvinna eller lägre. I Bangladesh har det sjunkit från sex barn per kvinna på 1980-talet till bara två i dag, medan Taiwan och Sydkorea har nått så låga nivåer som 0,7 barn per kvinna.
Enligt Zetland är forskarna djupt förbryllade över den snabba nedgången. Ayo Wahlberg, professor i hälsoantropologi vid Köpenhamns universitet, ser ett tydligt mönster. Han beskriver situationen som en perfekt storm.
För trött för att bli förälder
”Jag tror att det finns ett inslag av en perfekt storm”, sade Wahlberg till Zetland. ”Många saker kommer samman samtidigt.” Han pekar på utmattningen i vardagen som en bidragande faktor.
Stadslivet lämnar begränsat utrymme för familjeplanering. Unga vuxna ägnar flera år åt att försöka etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa ett tryggt boende innan de ens överväger att skaffa barn.
Historiskt sett var barn viktiga som arbetskraft inom jordbruket och för att ta hand om äldre familjemedlemmar. I dag innebär föräldraskapet i stället en stor ekonomisk kostnad. När människor väl känner sig redo kan biologiska begränsningar sätta hinder i vägen.
Det har också blivit svårare att hitta en partner. Dejtingappar och digitala algoritmer har förändrat hur människor träffas, vilket kan bidra till färre långvariga relationer.
För trettio år sedan bodde nästan två tredjedelar av unga vuxna i västvärlden tillsammans med en partner. I dag är motsvarande andel knappt hälften.
Förändringen märks också i födelsestatistiken. Forskare har noterat en kraftig nedgång i födelsetalen i flera länder kort efter att smarttelefoner började användas i stor skala. Samtidigt umgås människor mindre med varandra i verkliga livet.
I USA och Storbritannien var födelsetalen relativt stabila fram till 2007, men började därefter sjunka i samband med smarttelefonernas genombrott. Mexiko upplevde en liknande kraftig nedgång 2012.
Kemikalier och aktiva val
Miljön kan också spela en mindre synlig roll. Det moderna livet innebär ständig exponering för plast, kosmetika och syntetiska kemikalier. Vi får i oss ämnen som evighetskemikalier och petrokemikalier.
Rune Lindahl-Jacobsen, professor i demografi vid Syddansk Universitet, påpekar att dessa ämnen kan skada den reproduktiva hälsan. Han förklarade för Zetland att djur kan sluta fortplanta sig även när de utsätts för små mängder giftiga ämnen.
Människor kan påverkas på liknande sätt. Lindahl-Jacobsen påpekar att spermiekvaliteten försämras globalt samtidigt som förekomsten av testikelcancer ökar.
Den kemiska belastningen kan till och med påverka vår vilja att skaffa barn. Forskare undersöker nu om tidig exponering för dessa ämnen kan minska människors önskan att bli föräldrar.
Utöver biologiska faktorer väljer vissa helt enkelt bort föräldraskapet. En växande grupp unga människor bestämmer sig aktivt för att leva utan barn. Klimatångest och förändrade personliga värderingar spelar en viktig roll i deras beslut.
Politiker försöker uppmuntra människor att skaffa fler barn genom ekonomiska bidrag, men dessa kostsamma åtgärder ger sällan önskad effekt. Wahlberg menar dock att regeringar bör hålla sig helt utanför sovrummet.
Den moderna världen har förändrats i grunden. Våra familjer krymper i takt med förändringarna.
