Kenneth Glad
Att låna pengar medför vanligtvis kostnader som med tiden tär på ekonomin. För vissa länder har notan nu nått astronomiska nivåer. Samtidigt pågår en omfattande kamp för att förhindra att det finansiella systemet kollapsar.
Utvecklingsländernas samlade utlandsskuld uppgick förra året till 9,4 biljoner US-dollar. Det motsvarar ungefär 7 biljoner brittiska pund, enligt nyligen publicerade uppgifter från Världsbanken.
Det är de fattigaste länderna som drabbas hårdast. De betalar nu de högsta räntorna sedan slutet av 1980-talet.
Haishan Fu, chefsstatistiker vid Världsbanken, pekade på kärnproblemet: ”Tillgången till internationell finansiering har förbättrats, men kostnaden för finansieringen har inte gjort det.” Fu tillade: ”Låg- och medelinkomstländer lånar mer, betalar mer och får i många fall mindre pengar över till långsiktig utveckling.”
Konsekvenser i vardagen
Enbart förra året ökade utvecklingsländernas skulder med 5,5 procent. Enligt The Guardian är det den snabbaste ökningen på fyra år, främst driven av lån från den privata sektorn.
De fattigaste länderna betalar i genomsnitt 8,2 procent i ränta på nya lån. Vissa länder betalar betydligt mer. I Republiken Kongo ligger räntan på 13,88 procent och i Laos på 11,5 procent.
Den tunga skuldbördan tränger undan pengar som annars skulle kunna gå till grundläggande behov. I hårt skuldsatta länder kan tillgången till mat försämras när globala kriser slår till.
Världsbanken konstaterar i sin rapport att höga skuldnivåer är nära kopplade till ”en försämrad möjlighet att ha råd med hälsosam mat under perioder av global oro”. Sambandet visar hur den växande skuldbördan kan påverka människors vardag.
En komplex ny plan
Brittiska politiker vill nu ingripa. Premiärminister Andy Burnham kopplar ett nytt initiativ för skuldlättnader till slaveriets historiska arv, samtidigt som Storbritannien förbereder sig för att ta över G20-ordförandeskapet nästa år.
Den tidigare premiärministern Gordon Brown har fått i uppdrag att undersöka hur det internationella systemet kan reformeras. Samtidigt presenterade Storbritanniens utrikesminister Ed Miliband ett nytt förslag i Bangkok.
Planen går ut på att multilaterala utvecklingsbanker ska köpa upp utestående lån. Strategin skulle kunna förlänga återbetalningstiderna. Den skulle också kunna sänka de betungande räntorna.
Men att lösa problemen blir betydligt svårare i dag än vid de omfattande skuldavskrivningarna 2005. Nu är det privata obligationsinnehavare, snarare än statliga långivare, som har det största inflytandet.
