Filip Wollin
Meteorologerna har gjort en överraskande upptäckt som kan slå hårt mot Sverige.
Vintern börjar ofta märkas långt innan den första snön lägger sig på marken.
Morgnarna blir mörkare, temperaturen sjunker och vinterjackan plockas fram ur garderoben.
När hösten går mot sitt slut blir väderprognoserna allt mer intressanta. Vissa längtar efter snö och kalla vinterdagar, medan andra hoppas att mildvädret ska hålla i sig så länge som möjligt.
Nu har meteorologer upptäckt en ovanlig förändring som kan få betydelse för vinterns utveckling.
Enligt nyhetsbyrån AFP har något anmärkningsvärt börjat hända högt ovanför Arktis. Förändringen upptäcktes redan i början av november, betydligt tidigare än vad som är normalt.
Utvecklingen kan påverka vädret i stora delar av världen, däribland Europa, Nordamerika och Östasien.
Frågan är om Sverige står inför en ovanligt kall vinter.
Ovanligt tidig störning
Det som väckt meteorologernas uppmärksamhet är polarvirveln, ett omfattande system av kall luft och lågt lufttryck högt uppe i atmosfären.
Kraftiga vindar cirkulerar runt Nordpolen och hjälper till att hålla den kalla luften samlad. Polarvirveln bildas under hösten och brukar vara som starkast i januari.
I år har den däremot börjat försvagas ovanligt tidigt.
Enligt AFP beskriver meteorologerna Tim Stockdale och Frederic Vitart vid det europeiska vädercentret ECMWF utvecklingen som rekordtidig.
Även den franska vädertjänsten har uppmärksammat hur sällsynt det är med en så tidig störning.
Liknande händelser har tidigare noterats i november 1958, 1968 och 2025. Dessa inträffade dock först mot slutet av månaden.
Årets förändring har alltså kommit flera veckor tidigare än väntat.
Fortfarande osäkert hur kallt det blir
Forskaren Judah Cohen vid MIT förklarar enligt AFP att stora luftvågor från atmosfärens lägre delar kan röra sig upp mot stratosfären.
Där kan de orsaka en snabb temperaturökning som försvagar vindarna runt polarvirveln.
Om försvagningen blir tillräckligt kraftig kan polarvirveln förskjutas eller delas upp. Det kan i sin tur förändra luftströmmarna och göra det lättare för arktisk kyla att nå längre söderut.
Det innebär däremot inte att Sverige automatiskt går mot en sträng vinter.
En viktig faktor är att störningen inträffar så tidigt på säsongen. Arktis och Sibirien har ännu inte hunnit bli lika kalla som under januari och februari.
Därför kan ett eventuellt köldutbrott bli mindre kraftigt än om samma sak hade inträffat mitt i vintern.
Även årets starka El Niño kan påverka utvecklingen. Enligt Cohen kan väderfenomenet både mildra och förändra effekterna av störningen.
Meteorologerna fortsätter nu att följa utvecklingen, men hur den kommande vintern faktiskt blir är fortfarande osäkert.
