Mimmo Wiestål Fischetti
Med namn som Pete Hegseth, Kash Patel och Tulsi Gabbard till nyckelposter sätter Donald Trump tonen för en turbulent andra presidentperiod. Diskussionerna om dessa utnämningar handlar lika mycket om Trumps vision som om hans kandidater.
Donald Trumps val av ministrar har redan väckt starka reaktioner, både i och utanför det republikanska partiet.
Kandidaterna, som ofta kritiserat de institutioner de är satta att leda, är kärnan i Trumps plan att omforma och utmana den federala byråkratin, skriver CNN.
Hård press på senatorer
Trump visar ingen tvekan i att försvara sina mest kontroversiella val, särskilt Pete Hegseth som försvarsminister. Diskussionerna kring Hegseth har skapat en splittring inom det republikanska partiet, med Iowa-senatorn Joni Ernst i centrum.
Ernst, som tidigare uttryckt tveksamhet kring Hegseth på grund av anklagelser om sexuellt ofredande och hans tidigare uttalanden om kvinnor i militären, har stått under hård press.
Efter att konservativa röster och Trumps egna allierade hotat med politiska konsekvenser, öppnade Ernst för en ”rättvis prövning” men har ännu inte lovat sitt stöd.
Trump vill omforma byråkratin
Genom att nominera kandidater som Patel till FBI, Gabbard till underrättelsetjänsten och Kennedy Jr. till hälsodepartementet, signalerar Trump att han är redo för en kamp mot det han och hans MAGA-rörelse ser som ”Deep State”.
Dessa kandidater har en gemensam nämnare: de är starkt lojala mot Trump och har lovat att reformera – eller i vissa fall rensa ut – de myndigheter de är satta att leda.
– Det handlar inte bara om att styra, utan om att omdefiniera regeringen från grunden, säger Steve Bannon, en av Trumps närmaste rådgivare.
Splittring inom republikanerna
Med en knapp majoritet i senaten är varje republikans röst avgörande för att bekräfta Trumps utnämningar. Pete Hegseth behöver till exempel stöd från Susan Collins (Maine) och Lisa Murkowski (Alaska), två moderata republikaner som ännu inte har tagit ställning.
Tulsi Gabbard, en före detta demokratisk kongressledamot och nu underrättelsechefskandidat, har mött kritik för sitt tidigare möte med Syriens Bashar al-Assad.
Samtidigt får hon stöd från senatorer som Lindsey Graham och Bill Hagerty, som menar att hennes erfarenhet från militären och kritiska hållning till underrättelsetjänsterna är styrkor.
Kash Patel, som FBI-chef, har en historia av att ifrågasätta och kritisera myndigheten, vilket delar republikanerna men tilltalar Trumps kärnväljare.
En polariserande agenda
Trump har gjort det klart att hans andra mandatperiod handlar om att genomdriva sin vision – en där federal byråkrati omformas till att spegla hans och MAGA-rörelsens värderingar.
Hans val av ministrar är inte bara en politisk strategi utan ett kraftfullt uttalande om den riktning han vill ta USA.
Medan vissa ser detta som en nödvändig reform, varnar andra för att det kan leda till en farlig politisering av rättsväsendet och underrättelsetjänsterna.
Hur dessa nomineringar tas emot kommer inte bara forma Trumps andra mandatperiod, utan också framtiden för det republikanska partiet och USA:s demokratiska institutioner.