Mimmo Wiestål Fischetti
Riksrevisionen slår larm om antagningsprocessen till polisutbildningen – kvinnor och utlandsfödda missgynnas.
Det finns stora problem i hur nya poliser antas till utbildningen, enligt en färsk rapport från Riksrevisionen. Granskningen, som släpptes den 20 maj, pekar ut flera allvarliga brister – och varnar för att kvinnor och personer med utländsk bakgrund har svårare att ta sig igenom nålsögat.
”Poliskåren måste spegla samhället”
Nadim Ghazale, före detta polis i Borås och idag föreläsare, är inte överraskad över rapportens slutsatser. Han menar att polisutbildningen länge haft problem med mångfalden – trots löften från både polisledningen och regeringen, skriver SVT Nyheter.
– Det är tydligt att poliskåren riskerar att bli för homogen. Då representerar man inte hela befolkningen, och det är i grunden ett demokratiskt problem, säger Nadim Ghazale.
Frustration över bristande förändring
Trots att det har pratats om behovet av ökad mångfald inom polisen i många år, anser Ghazale att väldigt lite har hänt i praktiken.
– Poliserna som jobbar idag gör ett fantastiskt jobb, men det är frustrerande att se att antagningen fortfarande slår fel. Det borde ha hänt mer på den här fronten, säger han.
Kritik mot hemlighetsmakeri i psykologtest
En särskilt kritisk punkt i Riksrevisionens rapport gäller psykologbedömningen av sökande. Här saknas det transparens, menar Ghazale. Många som nekas plats får aldrig veta varför.
– När man inte får tydlig återkoppling blir det omöjligt att förbättra sina chanser. Det här har varit ett problem under lång tid, säger han.
Polisen: Nya tester på plats och åtgärder på gång
Polisen svarar nu på kritiken. Maria Andersson, poliskommissarie och ansvarig för polisutbildningen, framhåller att flera åtgärder redan är igång. Bland annat har ett nytt begåvningstest utvecklats för att ersätta det gamla, som visat sig vara föråldrat.
– Det nya testet är nu på plats, och vi följer utvecklingen noga, säger Maria Andersson.
Bristande återkoppling kvarstår
När det gäller psykologbedömningen medger Andersson att det är svårt för den enskilde att få veta varför man blivit underkänd.
– Vi utbildar nästan 1 500 poliser varje år och de håller hög kvalitet. Men vi kan alltid bli bättre, både när det gäller bemötande och tydlighet i processen, säger Maria Andersson.
